Carl Fredrik Hill

"Landskap med fruktträd" förevigar det franska flodlandskapet omkring Brolles och Bois-le-Roi, en plats vilken skulle komma att spela en avgörande roll för Carl Fredrik Hills konstnärliga utveckling våren och sommaren 1877. Vid månadsskiftet mars/april detta år lämnade Hill Paris för att i stället slå sig ned i denna lantliga idyll. Utifrån ett brev från konstnären till modern hemma i Lund, avsänt den 10 april 1877, kan man konstatera att Hill vid detta tillfälle redan vistats ute på landet i omkring fjorton dagar.

Hills levnadstecknare Adolf Anderberg skriver i "Carl Hill. Hans liv och hans konst", 1951:

"Hill hade nu hittat en ny plats, Bois-le-Roi, ett litet idylliskt samhälle beläget vid järnvägslinjen mot Fontainebleau, några kilometer innan man kommer till sistnämnda stad. Det var en lycklig slump, som kom Hill att stanna där. Troligen har den utsikt, han hade från kupéfönstret, varje gång han reste till eller från de andra uppehållsorterna i Fontainebleauskogen, lockat honom att stiga av någon gång. Att Hill blott efter några timmars vandring skulle känna lust att ägna denna trakt en sommars studium är ganska självfallet för den, som vid skilda tillfällen följt honom i spåren".

Den "sommars studium" som Anderberg omnämner ovan utvecklades snabbt till en höjdpunkt i Hills produktion som landskapsmålare. Anderberg skriver: "Redan i slutet av april hade han medhunnit ett dussin studier av 'blommande landskap': körsbärsträd på höjden i förgrunden och Seine som flöt fram därnedanför. 'Man kan ej tänka sig något mera förtjusande', skriver han".

Som Sten Åke Nilsson poängterat så torde Hills fixering vid de blommande fruktträden denna vår kunna förklaras av den korta blomningen. När denna var över återstod för konstnären att ytterligare utforska närområdet, inklusive det närbelägna Chartrettes, samt att, slutligen, vända blicken mot de vida utsikterna över Seine. Dessa, vilka utfördes senare denna sommar, har kommit att bli en del av svensk konsthistoria genom Hills legendariska svit av oljemålningar kända under samlingsbegreppet "Trädet och flodkröken".

Det synes påfallande troligt att föreliggande motiv utfördes relativt snart efter Hills ankomst till trakten i månadsskiftet mars/april. Våren förefaller, i denna komposition, ännu befinna sig i antågande och flodkröken framträder tydligt mellan de alltjämt kala trädstammarna vilka, i detta skede, än så länge blott uppvisar en blygsam antydan till blomning. "Landskap med fruktträd" kan, i sken av ovan resonemang, således betraktas som ett portalverk från denna viktiga period där kompositionen, i syntetiserad form, ger en sammanfattande överblick som låter betraktaren ana de enastående skildringar av blommande fruktträd samt flodkrökar vilka, under närmast frenetiska former, skulle fästas på duk av Hill innan sommaren övergick i höst år 1877.

Anderberg omnämner denna period i Hills liv som "en vår och försommar fylld av det bekymmerslösa skapandets lyckokänslor" som "gav uppslag till en lång rad av hans mest harmoniska och fulländade verk". Erik Blomberg, vilken varit inne på samma spår i "Carl Fredrik Hill. Hans friska och sjuka konst", 1949, konstaterar dock även följande: "Hans produktion denna sommar hade varit enorm. Efter återkomsten till Paris började de första tecknen på psykisk överansträngning och en begynnande kolaps att framträda".

När "Landskap med fruktträd" utfördes denna vår befann sig Hill emellertid alltjämt i ett särdeles inspirerat samt lyckligt känslotillstånd. I "Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst. 1860-1885", 1945, skriver Viggo Loos:

"I Seinelandskapet kring Bois-le-Roi med de av floden genomskurna dalarna, de mjukt förtonande utsikterna i silver och grönt och de av fruktträdens blom överströdda markerna fann konstnären ro och harmoni. Den ogrumlade målarlyckan störes ej av några oväderstunga moln. Vad konstnären biktar är sin egen förälskelse i det franska landskapets skönhet. Det är den lugna andhämtningens period i Hills utveckling. […] Man förnimmer den lyckokänsla, som gripit honom inför den ljusa grönskan, flodens silverglans och bakgrundens blånande höjder".

"Landskap med fruktträd" ingick tidigare i fabrikör Albert Sahlins omtalade samlingar. Sahlins kulturella intressen manifesterades på olika sätt. Han var med om att stifta såväl folkhögskola och föreläsningsförening som läsestuga samt stadsbibliotek i Eslöv. Hans hem "Skansen" blev en kulturell samlingspunkt för konstnärer samt författare och han lät där inrätta ett galleri med närmare 130 oljemålningar av äldre och nyare Skånekonstnärer.

Målningen ärvdes av sonen Bo Sahlin vilken ursprungligen gjorde karriär inom medicinsk forskning. Bo Sahlin blev medicine licenciat vid Lunds universitet år 1930 och hade olika förordnanden vid fysiologiska institutionen där. Stor betydelse fick hans konstruktion i början av 1930-talet av en respirator, som var en förbättring och vidareutveckling av hans lärares, professor Torsten Thunbergs, så kallade Barospirator från 1924. Sahlins respirator fick främst betydelse för vård med långvarig konstgjord andning vid framför allt barnförlamning. Den kom sedan ytterligare att utvecklas av utländska konstruktörer.

Sahlin lämnade dock en lovande vetenskaplig karriär för att efter faderns död 1936 bli VD i familjeföretaget i Eslöv. Han var vice ordförande i Konfektionsindustriföreningen 1945–49 och hade ett flertal styrelseuppdrag i hemorten, bland annat i Skandinaviska banken. I likhet med fadern var han intresserad av skånsk konst och ärvde samt utvidgade dennes samling. Ett annat betydelsefullt verk i Bo Sahlins samling var Gösta Adrian-Nilssons "Eiffeltornet" (olja på duk, 56 x 46 cm, 1920) vilken såldes på Bukowskis "Modern Art + Design", 11 maj 2021, som en del av Jan Torsten Ahlstrands samling.