GUSTAV FJAESTAD (1868-1948) konstnär verksam som målare grafiker och konsthantverkare.
Vid sekelskiftet 1900, under jugend-epoken, var gränsen mellan fri konst och konsthantverk ovanligt flytande och i Gustaf Fjaestads fall gick gränsen knappt att urskilja. År 1898 gifte sig Gustaf med målarinnan och textilkonstnärinnan Maja Hallén och paret bosatte sig i konstnärskollegan Christian Erikssons "Opstuhage" i Taserud. Innan dess att Fjaestad nådde framgångar med sitt måleri livnärde han sig med att skulptera "Stabbestolar", en självpåfunnen jugendversion med fornnordiska inslag. Till dessa använde sig Fjaestad av den tjockaste delen av välvuxen furu. Det tidskrävande arbetet med snideriet utfördes helt för hand med klubba, järn, kniv och hyvel. Detta exemplar tycks vara ett av de tidigast kända exemplaren. Tidigare var en stabbestol daterad år 1898, dedicerad till Fjaestads svärföäldrar, det tidigast kända exemplaret.
År 1900 visades "Stabbestolen" för första gången offentligt på Konstnärsförbundets utställning. Den väckte då stort intresse såsom en konstnärs halvt lekfulla försök i dekorativ träskulptur.
Mest känt är sannolikt det möblemang, en snidad soffgrupp som Ernst Thiel beställde till sitt galleri år 1908 och som än idag visas på Thielska Galleriet på Djurgården i Stockholm. På Stockholmsutställningen år 1909 medverkar Gustaf Fjaestad med en soffa, bord och 6 stabbestolar samt gobelänger i den allmänna hallen.