Kan inte nå servern
97
149523

Gösta Adrian-Nilsson

(Sverige, 1884-1965)
Utropspris
2 000 000 - 2 500 000 SEK
175 000 - 219 000 EUR
182 000 - 228 000 USD
Klubbat pris
2 000 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Gösta Adrian-Nilsson
(Sverige, 1884-1965)

Sjömansvals

Signerad Gösta Adrian-Nilsson och daterad Paris 1922. Förstärkt duk 143 x 192 cm.

Tilläggslista

Ej dubblerad duk endast stödduk.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson 1884-1965", 6 april - 20 maj 1984.
Malmö Konsthall, "GAN - Gösta Adrian-Nilsson 1884-1965", 29 juni - 26 augusti 1984.

Övrig information

Gösta Adrian-Nilsson (GAN) har som få andra svenska konstnärer följt sin egen väg i skapandet av en unik samt mycket personlig modernism i sitt konstnärskap. Jan Torsten Ahlstrand har skrivit följande initierade beskrivning: ”Gösta Adrian-Nilsson (GAN) hade turen att dimpa ned på den europeiska konstscenen i rätt ögonblick vid två olika tillfällen: i Berlin 1913 och i Paris 1920. I Berlin blev den tidigare veke symbolisten från Lund omvänd till den kontinentala modernismens nya ismer, som han skapade en högst personlig syntes av. När han kom till Paris i juni 1920 och lärde känna Fernand Léger var han redan på väg mot en mera samlad kubism i den syntetiska kubismens anda. GAN beundrade Légers maskulina och formstarka maskinkubism, men någon Léger-efterföljare blev han inte som många andra inom 1920-talets avantgarde. I Paris fortsatte GAN ibland med att måla sjömansmotiv men nu i sin nya syntetiskt-kubistiska stil. GAN var besatt av sjömännen av erotiska skäl och för att han beundrade geometrin och färgerna i deras uniformer. Redan under 1910-talet fascinerades han av kontrasten mellan mörkblå och vitklädda matroser. GAN:s beundran för sjömännen förstärktes också av att han såg dessa ’havens riddare’ som representanter för äventyret och den lockelse som låg i att drömma om exotiska länder”.

Ahlstrands välgrundade analys stöds av GAN själv som antecknade följande i en av sina dagböcker den 24/1 1918: ”Jag har aldrig varit på sjön. Aldrig har jag känt den kalla, sotiga ytan av ett däcks pansartorn, eller ett vindfyllt segelslag över mitt huvud. Endast nödtorvtigt känner jag en båts byggnad, en segelskutas rigg. Och dock – genom er, som leva i deras värld – älskar jag till passion allt det som därtill hör. Om jag varit sjöman – skulle jag då känt detsamma? Visst icke. Det skulle helt visst icke ägt samma eggande makt över mig. Dock – ännu djupare sträcker sig min samhörighet med er I havets vilda söner. Allt vad som lides av kärlekshunger, längtan och dröm ombord – det har jag känt, hungrat, längtat, drömt under stjärnorna som I.”

En av GAN:s favoritförfattare var passande nog Jack London vars många äventyrsberättelser till havs ofta och gärna lästes av GAN. Hösten 1919 flyttade GAN temporärt till hamnstaden Göteborg, vilket även det beskrivits av Ahlstrand: ”Under större delen av hösten 1919 bodde GAN i Göteborg. […] GAN hoppades att få komma med som fripassagerare ombord på ett fartyg till Sydamerika eller Söderhavet – bort från den europeiska civilisationen. Som ett uttryck för dessa drömmar tillkom den lilla målningen ’Valparaiso’ efter att han sett namnet på ett fartyg i Göteborgs hamn”. ”Valparaiso” (såld på Bukowskis Moderna vårauktion 2009) är intressant i det att GAN på kubistiskt sätt inkomponerat titelns bokstäver i motivet vilket är en kompositionsteknik vilken GAN skulle återkomma till framförallt under 1920-talet.

Katalognumret är utfört i Paris 1922 och är signerat med den kubistiskt betonade signatur som GAN utvecklar i samband med ankomsten till Paris. Motivet har starka kopplingar till den året innan, 1921, utförda målningen ”Marin fantasi” (såld på Bukowskis Moderna höstauktion 2008) vilken var en bröllopsgåva från konstnären till tonsättaren Gösta Nystroem och dennes hustru Gladys. Det starkaste sambandet mellan de två målningarna utgörs av hur GAN valt att gestalta fartygen i de båda kompositionerna där masterna med tillhörande rigg och segel tycks sträcka sig upp genom dukarnas övre kanter och sträva mot oändligheten. Seglen är i bägge fallen starkt röda och skeppens besättningar utgörs av symmetriskt arrangerade matroser. Förutom de parställa fiskarna i havens djup återfinns också i de båda kompositionerna palmer vid horisonten. En intressant skillnad utgörs, emellertid, av att himlafästet i ”Marin fantasi” domineras av solen medan det är månen som syns i ”Sjömansvals”.

Liksom i ”Valparaiso” från 1919 har GAN i ”Sjömansvals” komponerat in ett exotiskt klingande namn, denna gång i form av ”Samoa”. Kopplingen till söderhavet förstärks ytterligare av den, om än kubistiskt återgivna, behagfulla kvinnogestalten vilken eventuellt kan vara inspirerad av Gauguins målningar från 1900-talets början. Sammantaget är katalognumret en imponerande målning vars sammansatta karaktär blickar tillbaka mot GAN:s 10-tals produktion såväl som framåt mot den av Légers kubism inspirerade 20-talsproduktionen där matroserna får träda tillbaka till förmån för andra motivkretsar.

Formgivare

Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.

Läs mer