Kan inte nå servern
86
114609

Carl Fredrik Hill

(Sverige, 1849-1911)
Utropspris
1 500 000 - 2 000 000 SEK
135 000 - 180 000 EUR
142 000 - 190 000 USD
Klubbat pris
1 350 000 SEK
Köpinformation
Carl Fredrik Hill
(Sverige, 1849-1911)

"Kyrkan i Montigny"

Utförd 1876. Uppfodrad duk 54 x 65 cm.

Proveniens

Ursprungligen i konstnärens systers, Professorskan Marie Louise Klason (född Hill), samlingar, Lund/Stockholm.
Därefter i arv inom familjen till nuvarande ägare.

Utställningar

Kunsthallen, Köpenhamn, kat nr 14.
"Parisutställningen".
"Kring Konstnärsförbundet", Oslo 1932.
Malmö museum, "Carl Fredrik Hill -Retrospektiv utställning", 1933, kat nr 62.
Färg och Form, Stockholm, "Carl Fredrik Hill (1849-1911)", 30 januari - 24 februari 1943, kat nr 57 (under titeln "Kyrkan i Montigny sur Loing").
Nationalmuseum, Stockholm, "Carl Fredrik Hill 1849-1911 -Minnesutställning", september - oktober 1949, kat nr 50.

Litteratur

Adolf Anderberg, "Carl Fredrik Hill I", 1926, avbildad halvsida sid 119.
Viggo Loos, "Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885", 1945, omnämnd sid 220.
Sixten Strömbom, "Konstnärsförbundets historia I", 1945, omnämnd sid 104, avbildad helsida, Bild 12.
Erik Blomberg, "Carl Fredrik Hill -Hans friska och sjuka konst", 1949, omnämnd sid 36, avbildad helsida, plansch 20.
Adolf Anderberg, "Carl Hill -Hans liv och hans konst", 1951, omnämnd sid 233-234, avbildad helsida, plansch 61, upptagen i katalogdelen sid 307.
"Carl Fredrik Hill", utställningskatalog, Nationalmuseum, Stockholm, 1 oktober 1999 - 16 januari 2000, omnämnd sid 32, avbildad halvsida sid 33.
Sten Åke Nilsson / Carl Fredrik Hill, " 'Nagug' -Dikter och författarskap på några språk, vol. 2", faksimil, 2008, avbildad i interiörfoto från fam. Hills hem, Skomakargatan i Lund, helsida, sid IV.

Övrig information

Den 4 juni 1876 anlände Carl Fredrik Hill till Montigny där han tog in på Hôtel Saint Pétersbourg. I brev hem till Sverige låter Hill meddela att han fortsatt strävar efter att uppnå den fulländade konsten: ”Jag har nu kommit till den övertygelsen att i konsten är ej annat att söka än det sanna, le vrai. Men ej det banala naturalistiska, utan det sannas hjärta”. Konstnären konstaterar också, även det brevledes, följande angående de initiala motgångarna, vilka, till synes, endast förstärkte Hills envetna ansträngningar: ”Det angår ingen om jag blifvit refuserad eller ej. Alla som se hvad jag nu gör säga att jag gjort kolosala framsteg sedan sista året”.

Hills konstnärskap präglas också av en oerhört snabb utveckling under vilken han skulle lämna såväl realism som impressionism bakom sig i sökandet efter ett måleri vilket kunde motsvara hans egna högt ställda krav. Montigny inspirerar till nya motiv och Hill avbildar nu bland annat ”Fransk bygata, Montigny”, det berömda motivet ”Trappgata i Montigny-sur-Loing” samt katalognumret; ”Kyrkan i Montigny”.

Sixten Strömbom skriver följande i ”Konstnärsförbundets historia I”, 1945: "Då Hill i början av september återkom till stillheten i Montigny, möttes han av gråväder och tysta melankoliska landskap. Hungern efter formens storhet och målerisk koncentration sökte sig andra, lugnt omslutande uttryck. Så gott som omedelbart efter kraftutbrotten vid havet målar han åter ett av sina yppersta verk – ’Kyrkan i Montigny’. Denna bild – den grå kyrkan, som reser sig upp mellan huskuberna – tolkar med en förunderlig evighetsro den mellanfranska landsbyn. Innehållet framväxer ej av ljusverkningar utan av kompositionens klassiska uppbyggnad och av det diskreta färgspelet över motivets olika plan. En bild som denna har förvisso sina rötter i Corots konst. Men den äger personlig karaktär, och den pekar långt framåt i tiden”.

Hills levnadstecknare Adolf Anderberg beskriver katalognumret enligt följande i ”Carl Hill. Hans liv och hans konst”, 1951: ”Fortsätter man Paris-vägen in mot staden förbi bergtrappan, nu raserad, viker av till vänster och passerar bron över Loingfloden, kommer man efter ett par minuters vandring utmed den trädbevuxna stranden till en öppen fläck som lämnar en förträfflig utsikt över bebyggelsen i Montigny. Den har frestat Hill. Han har gjort summariska förstudier i sin skissbok och till sist beslutat sig för ett centralt parti med kyrkan och några nedanför och till höger uppskjutande kubistiska husgrupper. Motivet ’Kyrkan i Montigny’ är upptecknat i fasta plan utan hänsynstagande till detaljer. På de vita eller grå väggarna framträder skarpt de svarta fönsteröppningarna. De gråvioletta takens horisontlinjer betonas och överbetonas som kontraster till helgedomens lodräta, starkt markerade konturer. I den blå, disiga luften seglar vita molnstrimmor fram. Färgen underordnar sig här villigt konstnärens strävan att framhäva motivets formvärden. Den är en fast, sluten komposition, där endast sådana element beretts plats som har någon väsentlig funktion att fylla”. Förutom informationen om bergtrappan, den finns alltjämt kvar, är Anderbergs beskrivning träffande.

Anderberg ser också kopplingar mellan katalognumret och den franske pionjären Paul Cézannes måleri vilket är något som även Viggo Loos tagit fasta på i ”Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-1885”, 1945: ”Det arkitektoniska […] framträder än starkare i den i september målade ’Kyrkan i Montigny’. Den franska byns slutenhet, med kyrktornet resande sig över de kubiskt formade, vita husen, har här fått en klassiskt skön tolkning. Som en märklig tendens i Hills mognade natursyn ligger strävan efter fasthet och form. Då han tar upp sina mest intensiva ljus- och atmosfärsskildringar sker det ofta i en miljö, där, som vi sett, den stenbundna marken eller grustagens hårda material bildar en slags motvikt till det vibrerande ljusspelet. Den tendensen bryter igenom i bymotivet med kyrkans vita murar och svarta fönsteröppningar, de grå huskuberna och de rödbruna takens färgplan. Cézannes reaktion mot impressionismen har på ett egendomligt sätt fått en motsvarighet. Hill befinner sig här, vid sjuttiotalets mitt, på andra sidan impressionismen, realiserande i bildytans och färgplanens organisation den form- och evighetslängtan, som skulle fylla ett senare släktled under Cézannes inflytande”.

Även om såväl Anderberg som Loos får anses vara kunniga i sammanhanget kan man förmodligen med dagens något större perspektiv, samt avstånd, till postimpressionisternas samt modernisternas landvinningar betrakta Hills måleri i katalognumret utan att koppla det alltför starkt till Cézannes måleri. Tveklöst finns starka beröringspunkter, men att Hill skulle ha föregripit Cézanne får nog i dag anses vara ett påstående vilket är svårt att helt och fullt underbygga. Kanske kan man nöja sig med att instämma i Strömboms kommentar: ”På den väg som Hill valt, rörde han sig just då parallellt med den store mästarens strävan”.

Intressant är emellertid att inte bara Cézanne utan även, den något tidigare samt framgångsrike företrädaren för det franska friluftsmåleriet, Daubigny avbildat kyrkan i fråga. Carl Fredrik Hill var således i mycket gott sällskap när han skapade sitt märkvärdiga motiv med Kyrkan i Montigny.

Bukowskis ber att få framföra ett tack till, professor emeritus i konstvetenskap vid Lunds universitet, Sten Åke Nilsson för värdefulla synpunkter i samband med katalogiseringen av verket.

Formgivare

Carl Fredrik Hill var en svensk bildkonstnär född i Lund. Hill räknas till en av Sveriges främsta landskapsmålare. Hans livsöde och konstnärskap tillhör den svenska konsthistoriens kanske märkligaste men mest intressanta. Född i ett akademikerhem i Lund lyckades han trots faderns protester få påbörja studier vid Konstakademin i Stockholm och reste sedan till Frankrike, där han kom i kontakt med Corots landskapsmåleri. Han fann sina motiv i Barbizon och senare vid floden Oise, i Luc-sur-Mer och Bois-le-Roi. Han målade frenetiskt med förhoppning om att bli antagen på Paris-salongen. Redan under studieåren kämpade han med en begynnande mental ohälsa och 28-årig fördes han till sinnessjukhuset i Passy. Under sjukhusvistelsen påbörjade han sin rika produktion av teckningar och fortsatte sedan med detta efter återkomsten till Lund, där han under återstoden av sitt liv vårdades av familjen. I tusentals blad framträder en fantasivärld av figurer och figurscener. Idag har Hills flodlandskap och blommande fruktträd från åren i Frankrike, tillsammans med de visionära teckningarna från sjukdomstiden i Lund fått stor uppskattning. Hans konst skildrar en ensamhet och längtan som är lätt att låta sig gripas av. Han är främst representerad på Malmö Museum och på Nationalmuseum i Stockholm.

Läs mer