Sigrid Hjertén
"Kritklippor"
Signerad Hjertén. Utförd 1935. Duk 73,5 x 92,5 cm.
Utställningar
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén, 1885 - 1948", 20 september - 27 oktober 1985, kat nr 52.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, kat nr 67.
Centre Culturel Suédois, Paris, "Sigrid Hjertén - l'héritère nordique de Matisse", 29 januari - 29 mars 1998, kat nr 38.
Litteratur
Elisabet Haglund, "Sigrid Hjertén", 1985, avbildad helsida i färg kat nr 52.
Utställningskatalog Liljevalchs konsthall, red Katarina Bertorp, "Sigrid Hjertén", 1995, avbildad helsida i färg kat nr 67.
Utställningskatalog Centre Culturel Suédois, red. Katarina Borgh Bertorp, "Sigrid Hjertén, l'hértitère de Matisse de Grand Nord/heir of Matisse from the Far North", 1997, avbildad helsida i färg sid 105.
Utställningskatalog Städische Galerie im Lenbachhaus, Käthe-Kollwitz-Museum, Borås Konstmuseum, red. Katarina Borgh Bertorp, "Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism", 1999, avbildad helsida i färg sid 157.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", 2008, avbildad helsida i färg sid 163.
Övrig information
Målningen även kallad "Falaiserna" och "Kritklippor i Normandie".
Formgivare
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer