Anders Zorn
"Morakulla"
Signerad Zorn och daterad 1904. Duk uppklistrad på papp-pannå 35,5 x 51,5 cm.
Proveniens
Fritzes Kungl. Hovbokhandel, Stockholm.
Doktor Hugo Hammars samling, Göteborg.
Privatsamling.
Litteratur
"Konst i svenska hem", vol. II, band 6, upptagen sid 325 under samling 510; Doktor Hugo Hammar, Föreningsgatan 17, Göteborg (under titeln "Ung kulla").
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", upptagen i katalogdelen under år 1904, sid 551.
Övrig information
Anders Zorn beskriver i "Självbiografiska anteckningar" hur han 1903 fick en ny byggnad till Zorngården och tack vare den fick helt andra möjligheter avseende måleriet:
"Av min vän Oskar Schollin, den sista kvarlevande Moraherre, hade jag fått ett gammalt loft, mitten av 1500-talet, däri jag fick de mest egendomliga belysningar för de nakna kvinnokroppar jag önskade måla. En liten rund glugg på ena väggen och en öppen dörr ut till loftsbron gav mig en rikedom av reflexer som lockade. Också målade jag flitigt däri, både Ida och andra kullor".
Loftet som kallades Risaloftet uppfördes vid Zorngårdens huvudingång i anslutning till eldhuset från Fåsås. Zorn lät ljuset flöda in genom dörröppningen för att på så sätt uppnå belysningseffekter som han aldrig tröttnade på att avbilda. Ljusets växlingar över modellerna, nakenstudierna eller de i sockendräkter klädda kullorna, studerades i hel- eller halv- figur och mot en mer eller mindre detaljerad interiör.
I denna målning, "Morakulla", är konstnärens förkärlek för den gamla dalakulturen och de friska rödkindade kullorna tydlig. Den i grönt och rött lysande sockendräkten från Mora kontrasteras mot den dunkelbruna timrade bakgrunden. Den unga kvinnan har placerats med hakan lutad mot stolsryggen, försjunken i tankar. Konstnären har låtit ljuset spela över klädedräkten, de timrade väggarna och flickans anletsdrag vilket tydligt demonstrerar hur skickligt Zorn behärskade ljus- och skuggdagrar.
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer