Kan inte nå servern
223
254326

Mårten Andersson

(Sverige, 1934-2017)
Utropspris
250 000 - 275 000 SEK
22 100 - 24 300 EUR
23 000 - 25 300 USD
Klubbat pris
200 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Mårten Andersson
(Sverige, 1934-2017)

"Dragspelaren"

Signerad Mårten Andersson och daterad 1972 a tergo. Duk 120 x 160 cm.

Utställningar

Konsthallen, Bollnäs, "Mårten Andersson", 13 januari - 15 februari 1996, kat nr 33.

Övrig information

Utställningskatalog från Konsthallen, Bollnäs, 1996, medföljer.

Mårten Andersson föddes 1934 i Freluga, ca 7 mil från Bollnäs i Hälsingland. Hans far var en frihetslängtande själ som försörjde sig som snickare, plankstrykare och målare. Han målade gärna motiv med älgar på myr och vackra solnedgångar, men han tyckte att det var svårt med älgarna så hans ende son fick tidigt rycka in och hjälpa till. Lärarna i Sörängs skola insåg att den unge Mårten hade talang och såg till att han hamnade på målarkurs hos Bollnäskonstnärerna Per Englund och Fritiof Strandberg. Som 18-åring begav sig Mårten till Stockholm och kom in på Konstfacks linje för dekorativ konst, där han blev kvar i två år. På somrarna fick han arbeta hos Jerk Werkmäster i Rättvik, en viktig inspiratör som kom att visa honom vägen till det seriösa måleriet. När skolan var slut tog Mårten med sig vännen Lennart Jirlow till Italien och de skrev in sig på den Fria Akademien i Florens. I Toscana fann Mårten Andersson hela västerlandets konsthistoria och insåg att den hälsingska provinsialismen och arvet från bonadsmålarna, Lim-Johan och Haaken Gulleson var Sveriges svar på italienarnas Botticelli, Donatello m fl. Italien blev en avgörande upplevelse för Mårten Andersson som återvände till Freluga i Hälsingland och fann att hans motivvärld gick alldeles utmärkt att kombinera med det italienska arvet. Varje målning som Mårten Andersson skapar har en alldeles egen historia, han leker med olika tolkningar och perspektiv som gör betraktaren lite rådvill och osäker.
Kulturintendent Johan Kock på på Bollnäs museum skriver i en utställningskatalog från 2004 "En nordisk Chagall har använts som epitet på Mårten. Delvis rättvisande men också begränsande för den breda motivkrets Mårten arbetar med. Själv kallar han sig gärna kolorist ...

Formgivare

Mårten Andersson föddes 1934 i Freluga, ca 1 mil från Bollnäs i Hälsingland. Hans far var en frihetslängtande själ som försörjde sig som snickare, plankstrykare och målare. Han målade gärna motiv med älgar på myr och vackra solnedgångar, men han tyckte att det var svårt med älgarna så hans ende son fick tidigt rycka in och hjälpa till. Lärarna i Sörängs skola insåg att den unge Mårten hade talang och såg till att han hamnade på målarkurs hos Bollnäskonstnärerna Per Englund och Fritiof Strandberg. Som 18-åring begav sig Mårten till Stockholm och kom in på Konstfacks linje för dekorativ konst, där han blev kvar i två år. På somrarna fick han arbeta hos Jerk Werkmäster i Rättvik, en viktig inspiratör som kom att visa honom vägen till det seriösa måleriet. När skolan var slut tog Mårten med sig vännen Lennart Jirlow till Italien och de skrev in sig på den Fria Akademien i Florens. I Toscana fann Mårten Andersson hela västerlandets konsthistoria och insåg att den hälsingska provinsialismen och arvet från bonadsmålarna, Lim-Johan och Haaken Gulleson var Sveriges svar på italienarnas Botticelli, Donatello m fl. Italien blev en avgörande upplevelse för Mårten Andersson som återvände till Freluga i Hälsingland och fann att hans motivvärld gick alldeles utmärkt att kombinera med det italienska arvet. Varje målning som Mårten Andersson skapar har en alldeles egen historia, han leker med olika tolkningar och perspektiv som gör betraktaren lite rådvill och osäker.

Läs mer