Johan Tobias Sergel
"Skäl (!) och Tanka på Dömestorp. / Kroppen i Köpenhamn"
Påskrift a tergo. "le Comte et Sergell". Akvarellerad pennteckning 18 x 22,5 cm. Med påskrift "Sergell" i blyerts.
Proveniens
Tidigare i de Ehrensvärdska samlingarna på Tosterup, Skåne.
Tidigare i Einar Permans samling, Stockholm.
Litteratur
Sten Åke Nilsson, "1700-talets ansikte. Carl August Ehrensvärd", 1996, sid 278 (anges felaktigt tillhöra Nationalmuseum).
Övrig information
Ehrensvärd förvärvade den halländska egendomen Dömestorp 1796. Inför Sergels snara besök inleddes i brevväxlingen det som Ulf Cederlöf kallat deras ”pingpong-tecknande, där de två vännerna likt bordtennisspelare vinklade och returnerade varandras alster” (Carl August Ehrensvärd.
Tecknaren och arkitekten, Nationalmuseum 1997, s. 155).
Denna betydelsefulla teckning föreställer vännerna Ehrensvärd och Sergel på varsitt håll, men förenade i tanke och brevväxling. Troligen är den utförd vid jul- och nyårstiden 1796/7, då Sergel gjorde ett avbrott i sin vistelse på Dömestorp för att besöka vännen Abildgaard i Köpenhamn (Cederlöf, a.a., s. 173-79). Av diskretionsskäl lät Ehrensvärd bränna de flesta av Sergels brev från Köpenhamn, men skonade teckningarna.
Sergel rapporterar till Elias Martin: ”Vi ritade i kapp. Jag tillstår att jag blev mycket efter, men jag pustade och ritade. Vi hava bytt ritningar och greven arbetar dagligen upp sig i executionen – geniet har han haft och har så länge han andas”. Vännen hade knappt rest förrän den övergivne Ehrensvärd tar fram gåspennan och akvarellådan och framställer Sergel som en himlakropp vid horisonten. Han faller på knä inför denna nya kultbild, och tillber sin ”bästa Vän på andra sidan havet”.
Formgivare
Johan Tobias Sergel var en svensk skulptör, bildkonstnär, hovintendent, professor och direktör vid Konstakademien född i Stockholm. Han studerade för Jean Eric Rehn, Adrien Masreliez och Pierre Hubert L’Archeveque som tog honom till Paris för att studera skulptur. Senare studerade Sergel även gravyr för Per Floding och en tid i Rom. Verket ”Vattennymfen”, utfört 1771, var hans första självständiga och finns idag på Nationalmuseum i Stockholm. Sergel fick sitt genombrott med skulpturen ”Faunen” 1774, andra kända verk är bland annat ”Amor och Psyke” som Gustav den III införskaffade. En rad teckningar och laveringar finns bevarade utförda av honom som skildrar det gustavianska livet.
Läs mer