Carl Kylberg
"Flicka under parasoll"
Signerad CK. Utförd 1930-31. Duk 119 x 90 cm. Originalram utförd av konstnärens hustru Ruth Kylberg.
Proveniens
Tidigare i Ruth Kylbergs samling.
Stockholms Auktionsverk, "Moderna Kvalitén", 2- 4 november 2005, kat nr 782.
Privatsamling, Sverige.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Carl Kylberg", 20 april - 12 maj 1946, kat nr 22.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Carl Kylberg - Minnesutställning", 1954, kat nr 66.
Kunstforeningen, Köpenhamn, 1956, kat nr 23.
Fyns Stifts Kunstforening, Odense, 1957, kat nr 23.
Konstakademien, Stockholm, "Carl Kylberg", minnesutställning anordnad i samarbete med Sveriges Allmänna Konstförening, 2 - 25 november 1962, kat nr 45.
Malmö Konsthall, "Carl Kylberg", 17 december 1977 - 26 februari 1978, kat nr 42.
Litteratur
Brita Knyphausen, "Carl Kylberg", 1965, upptagen i verkförteckningen som nummer 125.
Övrig information
Färgernas filosof
Barnets huvud, så stort i jämförelse med den lilla kroppen. Som vuxen betraktare uppfattar man instinktivt välvningens bräcklighet. Carl Kylberg (1878 - 1952) är en mästare på förtätade ögonblick och förhöjd livskänsla. Att döma av den ömhet som omger den lilla gestalten, samt i kombination med biografiska uppgifter, kan man anta att flickebarnet är Kylbergs egen dotter Lisbeth, född 1929.
Denna tillit till färgen, fullkomligt ärligt tolkad och silad genom känslor, bemöttes av vissa kritiker på sin tid (bland annat inflytelserika socialdemokrater och Isaac Grünewald) med den största misstro och förakt. De oprecisa konturerna och råa penseldragen antogs vara ett resultat av “modernt förfall” och “formupplösning”.
Vägen till självförtroende och berömmelse var kantad av svåra bekymmer för Carl Kylberg och hans karriär måste betecknas som tämligen ovanlig - särskilt med tanke på hans sena, men monumentala, genombrott vid femtio års ålder. Mötet med hans livs kärlek, Ruth Liljeblad, blev vägen till ett liv som passade en fattig, radikal begåvning. Hon kunde försörja dem båda och hon öppnade med sitt intresse för österländsk filosofi, dörren till ett friare sätt att tänka och en mindre dogmatisk och mer innerlig gudstro, något som går som blir ett starkt tema i verken de sista åren.
Själv skrev Kylberg senare om sitt måleri: “Jag kan inte öda dyrbar tid på att överbevisa människor om det de redan vet. T ex hur en blomma ser ut för de flesta eller ett träd ser ut för de flesta. - Jag vill överbevisa människor om att deras själs ögon också kan se.”
Flicka under parasoll äger alla dessa kvaliteter. Stämningen är stinn av kärlek och älsklighet. Här har inte målats av - utan målats. Parasollet är inget parasoll, utan en allomfattande rödbultande beskyddare åt barnet, och den vita stolen hennes lystrande lekkamrat. Allt innefattat i de färger som tillhör den lyckligaste dagen. Flickans och han som fick bevittna och äga den.
Kylberg hade flera fina uttolkare av konstnärskapet. Ulf Linde var givetvis en av dem, men även Folke Holmér, som jämför honom med konsthistoriens största:
“Liksom engelsmannen Turners bilder i sin extatiska ljusdyrkan kunde nå gränsen för fasthållen vision och nära nog brista samman i vitglödgade dunster uppvisat också Carl Kylberg i många verk en till bristningsgränsen utnyttjad färgens och formens expansionskraft. Som expressionist i detta riskabla område står han utom tävlan i nutida svensk konst.”
Formgivare
Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.
Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.
Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.
Läs mer