Sigrid Hjertén
"Isaac med pipan"
Signerad Hjertén. Utförd 1911. Duk 46,5 x 38 cm.
Proveniens
Tidigare i Karin Stensland-Junkers samling, Stockholm.
Bukowski Auktioner, Stockholm, Moderna vårauktionen, 26 april 2005, kat nr 123.
Utställningar
Baltiska utställningen, Malmö, 15 maj - 30 september 1914, kat nr 1686, under titeln "Mannen med pipan".
Konstakademien, Stockholm, "Sigrid Hjertén - Oljemålningar och gouacher 1911-1936", april 1936, kat nr 3.
Skånska Konstmuseum, Lund, "Sigrid Hjertén", 16 - 25 april 1938, kat nr 1.
Moderna Museet, Stockholm, "Sigrid Hjertén - Retrospektiv", 1964, kat nr 2.
Sundsvalls Museum, "Sigrid Hjertén", 15 juni - 8 september 1985 (utställningen fortsatte därefter till Prins Eugens Waldemarsudde, Vikingsbergs Konstmuseum Helsingborg och Göteborgs Konstmuseum).
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, avbildad helsida, färgplansch 3 i katalog samt upptagen och avbildad i verkförteckning sid 205.
Centre Culturel Suédois, Paris, "Sigrid Hjertén - l'héritière de Matisse du Grand Nord", 1998, kat nr 3, avbildad helsida i färg sid 35.
Städtische Galerie im Lenbachhaus, München, 14 juli - 10 oktober 1999; Käthe-Kollwitz-Museum, Berlin, 19 oktober - 13 december 1999, "Sigrid Hjertén - Wegbereiterin des Schwedischen Expressionismus", kat nr 2, avbildad helsida i färg sid 63.
Borås Konstmuseum, "Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism", 19 december 1999 - 6 februari 2000, kat nr 2, avbildad helsida i färg sid 63.
Norrköpings Konstmuseum, "Sigrid & Isaac, Modernismens pionjärer", 3 mars - 20 maj 2002, kat nr 2, avbildad helsida i färg sid 36.
Arken, Museum for Moderne Kunst, Ishöj, Danmark, "Sigrid Hjertén og Isaac Grünewald, Familjeliv og avantgarde 1910 - 1919", 16 juni - 2 september 2002, kat nr 2, avbildad helsida i färg sid 36.
Litteratur
Carl Palme, "Sigrid Hjertén", 1936, upptagen under år 1911, sid 33, avbildad plansch 1.
Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", 1985, avbildad helsida i färg pl. 2.
Shulamith Behr, Katarina Borgh Bertorp, Martin Fritsch & Annegret Hoberg, "Sigrid Hjertén - Wegbereiterin des Schwedischen Expressionismus / Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism, 1999, sid 62-63.
Norrköpings Konstmuseum, utställningskatalog, "Sigrid & Isaac, Modernismens pionjärer", 2002, kat nr 2, avbildad sid 36.
Arken, Museum for Moderne Kunst, Ishöj, Danmark, utställningskatalog, "Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, Familjeliv och avantgarde 1910 - 1919", 2002, kat nr 2, avbildad sid 36.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", 2008, upptagen sid 54 samt avbildad helsida i färg sid 55.
Cecilia Widenheim och Martin Sundberg (red) "Baltiska speglingar", 1914, synlig i fotografi av Sigrid Hjerténs vägg på Baltiska utställningen 1914, sid 32.
Övrig information
"Isaac med pipan" är målad 1911, samma år som paret Hjertén/Grünewald gifte sig i Paris samt deras son Iván föddes. I sitt måleri var Sigrid 1911 starkt påverkad av både Cézanne och Matisse, men i "Isaac med pipan" är det Cézannes kubistiska måleri som talar. I en artikel i Svenska Dagbladet samma år introducerade Sigrid Cézanne för den svenska publiken med en biografisk presentation och kommentarer som ger en inblick i hans arbetssätt. "En målning ska inte byggas upp av linjer, utan av kontraster. Motsättningarna ska göras synliga och bäras av färgens eget uttryck. När tonerna är harmoniskt ditsatta och finnas alla där, modellerar bilden sig själv" översatte Sigrid läromästarens ord till den svenska läsekretsen. Troligen är "Isaac med pipan" målad i en vindsateljé i Paris som paret bebodde innan de i slutet på 1911 återvände till Sverige. Ljuset kommer in genom en fönsteröppning i det snedställda taket och ett rosa ljus faller ned i rummet och övergår till orange och ljusrött. Isaac är blågrön i ansiktet med en dovare grön skugga i nacken och hans öga är mörkrött, en effekt som skapar en mycket stark närvaro och utstrålning. Sigrid målar i Cézannes färg och formlära med fauvistiska lån, kallt och varmt står tillsammans väl avvägt både i motsättning och samverkan. Sigrid kom under 1910-talet att avbilda sin man Isaac ett flertal gånger, men få av dessa porträtt visar så tydligt den värme och nyförälskelse som hon måste ha känt för sin nyblivna man. Det är ett intimt och kärleksfullt porträtt från en av den svenska konsthistoriens mest mytomspunna perioder.
Formgivare
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer
