Mathys Schoevaerdts, tillskrivna

Fantasilandskapets mästare

Att ställas inför ett flamländskt 1600-talslandskap ställer krav på sinnet, vi sugs vi in i bilden och fantasin sätts på prov, här utspelar sig en mängd parallella berättelser.
Den holländska guldåldern under 1600-talet är väl dokumenterad och efterfrågan för konst ökade markant under denna tid av välstånd för den allt rikare borgarklassen i städerna. Detta skedde också på flera olika håll i Europa. Nu var det inte bara adeln eller kyrkan som var bland de potentiella beställarna utan fler och fler rika köpmän i städerna efterfrågade stilleben, genrebilder, porträtt och inte minst landskap.
Denna ökning innebar också att fler och fler konstnärer tillkom och det ledde också till en allt större specialisering inom konsten. Utvecklingen av landskapsmåleriet under denna period var enorm och spreds i olika riktningar. Där fanns konstnärer som valde det otroligt realistiska måleriet med en förkärlek för hotande skyar över jordbrukslandskap. En genre var det marina landskapen med en ofantlig skärpa i vågskum och blåst i seglen eller bataljmålningarna med sina ofta politiska budskap. De populära italienskinspirerade landskapen uppstod runt om i Europa i takt med att fler och fler konstnärer åkte till Italien på studie- och arbetsresor. Inte helt ovanligt var att man sedan blandade friskt av saker och platser ur minnet, ruiner man sett, och satte in detta som exotiska element i ett landskap som låg närmre konstnärens egna hemtrakter.
De holländska landskapsmålningarna var vid denna tid ofta små till storleken medan de flamländska ofta var större. De senare innehåller också ofta ett myller av folkliv som gör att åskådaren ska betrakta det som små berättelser och ju mer man tittar desto fler saker uppdagas. Ett gott exempel för denna genre från det sena 1600-talet och tidiga 1700-talet är verk av den flamländske konstnären Mathys Schoevaerdts. I hans fantasieggande landskap möts alla samhällsklasser. Här finns ofta romerska ruiner sida vid sida med arkitektur som är typisk för norra Europa. Festivalscener, så kallade kermesser, är vanligt förekommande med allahanda figurer som lockar fantasin.
Tekniskt sett är hans bilder uppbyggda i flera nivåer gärna med ett flodlandskap som slingrar sig in i bilden och för blicken vidare in i djupet och bort mot blånande berg i svagt dis. Men det är kanske främst hans figurscener som först drar blicken till sig.

Den flamländske konstnären Mathys Schoevaerdts följer med sina ljusa panoramalandskap i Jan Brueghel den äldres (1568-1625) tradition. Schoevaerdts föddes sannolikt i Bryssel omkring 1665. Där var också hans bror Frans verksam som konstnär. Han blev elev till landskapsmålaren Adrian Frans Boudewyns (1644-1711) år 1682 och 1690 blev han mästare i skrået Sankt Lukas. Under en period hade han även skråets högsta befattning som dekan.
Schoevaerdts specialiserade sig på landskap fyllda med människor där små scener ofta utspelar sig över hela ytan, det är bönder som reser, fiskare i båtar eller glada dans- och festivalscener. Hans figurgrupper är detaljrikt och noggrant utförda och ibland har han infört små fantasiinslag, han tyckte till exempel om att sätta exotiskt klädda köpmän iförda osmanska dräkter mitt i en flamländsk byscen.
Schoevaerdts målade med en ljus och klar palett och många av hans landskap innehar ett djup i kompositionen, gärna med en stämningsfull solnedgång eller dimmiga blånande berg i fjärran. Schoevaerdts kom senare i livet att konstnärligt påverkas av de kollegor från Holland och Flandern som periodvis studerade och arbetade i Italien och flera av hans senare verk innehåller därför gärna italienskinspirerade ruiner och arkitektur.
Han hade en lång och framgångsrik karriär och många av hans främsta målningar skapades under de sista åren av hans liv, under sjuttonhundratalet.
Han samarbetade vid några kända tillfällen med sin lärare Boudewyn och med andra artister som F Dupont (1660-1712), bland annat i gemensamma gravyrer.
Mathys Schoevaerdts finns representerad i Musées Royaux des Beaux-Arts de Belgique i Bryssel, Musée des Beaux-Arts i Calais, Musée des Beaux-Arts i Dijon, Fitzwilliam Museum i Cambridge, Bonnefantenmuseum i Maastrich och med fyra verk finns han representerad på Nationalmuseum i Stockholm.