Sir Ernest Cassel (1852-1921)
Signerad Zorn och daterad 1907. Olja pÄ duk 91 x 71 cm.
Bukowski Auktioner, auktion 534, "Internationella Höstauktionen", 30 november 2004, kat nr 166; privat samling.
Gerda BoĂ«thius, âZORN. Tecknaren, MĂ„laren, Etsaren, Skulptörenâ, 1949, onĂ€mnd sid. 470-471 samt upptagen i katalogen under Ă„r 1907, sid. 551.
I âAnders Zorn â portrĂ€ttmĂ„larenâ, 1990, skriver Birgitta Sandström: âAnders Zorn Ă€r en av Sveriges skickligaste portrĂ€ttmĂ„lare och den internationellt mest kĂ€nde. Ingen svensk mĂ„lare har som Zorn nĂ„tt vĂ€rldsrykte genom sin konstnĂ€rliga förmĂ„ga att med fĂ€rg och form kunna tolka en individs karaktĂ€r och egenartâ. Dessa initierade ord mĂ„ idag dessvĂ€rre förbigĂ„s av den stora massan nĂ€rhelst Zorns produktion diskuteras men faktum kvarstĂ„r att Zorns portrĂ€tt Ă€n idag tĂ„l att jĂ€mföras med sin samtids stora portrĂ€ttmĂ„lare som t.ex. John Singer Sargent, vilken, för övrigt, konkurrerade med Zorn om ett antal samtida prestigefulla portrĂ€ttbestĂ€llningar, inte minst i USA.
Birgitta Sandström, Ă„terigen, skriver: âUnder sina sju resor till Amerika blev Zorn den store portrĂ€ttören vars uppdragsgivare vanligen kom frĂ„n de högre samhĂ€llslagren. Bland sina modeller kunde han rĂ€kna tre presidenter. Dessa stora framgĂ„ngar lade grunden för den zornska förmögenheten, den som inte minst möjliggjorde skapandet av hemmet i Mora och sĂ„ smĂ„ningom, nitton Ă„r efter Zorns död, byggandet av Zornmuseetâ.
Allas vĂ„r början bliver emellertid svĂ„r och i unga Ă„r var Zorn alltjĂ€mt beroende av mecenaters vĂ€lvilja. En av de tidigaste, samt genom Ă„ren viktigaste, var den enastĂ„ende Sir Ernest Cassel. The Right Honourable Sir Ernest Cassel GCB GCMG GCVO PC (som den dĂ„tida statskalendern beskrev honom) gjorde en enastĂ„ende âklassresaâ som troligtvis lĂ„g till grund för det mĂ€rkvĂ€rdiga band som kom att knyta honom och Zorn nĂ€ra under Ă„ren.
Cassel (född 1852 i Köln, död 1921 i London), var en tysk-brittisk affÀrsman. Han bodde frÄn 18 Ärs Älder i London dÀr han var verksam som bankman och sedermera blev adlad. Han var Àven mycket verksam som affÀrsman i stora delar av vÀrlden.
Cassel, som var av judiskt ursprung, flyttade till London, dĂ€r han intrĂ€dde i en bankirfirma och frĂ„n 1884 bedrev egen bankirverksamhet. Bland Cassels mĂ„nga lyckade finansoperationer kan nĂ€mnas, att han reorganiserade Uruguays finanser, emitterade 3 mexikanska lĂ„n och ett kinesiskt, finansierade anlĂ€ggandet av dammbyggnader för Nilens reglering och i samband dĂ€rmed grundade âNational bank of Egyptâ och var starkt intresserad av âCentral London Railwayâ. Cassel grundade dessutom âState bankâ i Marocko och âNational bankâ i Turkiet.
En stor del av sin förmögenhet förtjÀnade han genom svenska kapitalinvesteringar. Han hade nÀmligen emitterat en del lÄn för byggandet av de svenska statsbanorna, och fick i samband dÀrmed upp blicken för grÀngesbergsgruvornas betydelse. Dessa som var mindre lönande, blev sedan Cassel i Sverige infört Thomas-Gilchirst-processen vid malmförÀdlingen, synnerligen vÀrdefulla. 1896 deltog Cassel i bildandet av Trafikaktiebolaget GrÀngesberg-Oxelösunds JÀrnvÀgar, TGOJ.
Cassel var en av kung Edvard VII:s nÀrmaste vÀnner och blev 1902 ledamot av Privy council. Ytterligare koppling till sÄvÀl det brittiska som det svenska kungahuset utgörs av att Cassels dotterdotter och arvinge Edwina var gift med, vÄr drottning Louises bror, Earl Mountbatten (Brittiska Indiens siste vicekung).
Cassel donerade nĂ€ra 40 miljoner kronor i vĂ€lgörande Ă€ndamĂ„l, dĂ€ribland pengar till en fond som bland annat skulle uppmuntra GrĂ€ngesbergs gruvarbetare att lĂ€sa, gĂ„ pĂ„ konserter och pĂ„ annat sĂ€tt bidra till bildning, och arbetarna vid Malmberget och Kiruna malmfĂ€lt erhöll över œ miljon kronor. Delar av dessa pengar anvĂ€ndes till att bygga Cassels donation. I GrĂ€ngesberg finns ett stort kulturhus, ritat av Agi Lindegren, donerat av Cassel. Vid sin död 1921 efterlĂ€mnade han en förmögenhet pĂ„ mer Ă€n 120 miljoner kronor.
Zorn trÀffade Cassel för första gÄngen pÄ en, av mÄnga, bjudningar som hölls med anledning av hans och Emmas förlovning 1885. Gerda Boëthius skriver:
âDet var pĂ„ en av dessa middagar, hos Emmas moster och morbror generalkonsul Henrik Davidson pĂ„ ElinshĂ€ll pĂ„ Lidingön, som de trĂ€ffade Ernest Cassel, den store engelske finansmannen, som gjort sĂ„ betydande insatser för svensk industri och som mer Ă€n nĂ„gon annan skulle komma att ingripa i Zorns öden. [âŠ] PĂ„ Ă„ngbĂ„ten in till staden, en vacker mĂ„nskenskvĂ€ll, greps han av det vackra idealistiska uttrycket hos de unga, som dragit sig undan för att svĂ€rma i den milda höstkvĂ€llenâ.
NĂ„gon dag efter LidingöfĂ€rden besökte Cassel den banbrytande OpponentutstĂ€llningen i Stockholm dĂ€r Zorn stĂ€llde ut tre verk. Cassel förĂ€lskade sig i âMona och Karinâ som han förvĂ€rvade, men senare avstod ifrĂ„n dĂ„ han fick veta att Pontus FĂŒrstenberg ville ha den till sitt galleri (dĂ€r den alltjĂ€mt hĂ€nger pĂ„ Göteborgs konstmuseum).
Cassels vÀlvilja gentemot Zorn framstÄr tydligt utifrÄn det faktum att nÀr Zorn allvarligt insjuknade under den efterföljande bröllopsresan och nyheterna dÀr om nÄdde Cassel i London sÀnde han en hÀlsning till Emma i Konstantinopel att hon hade obegrÀnsade medel till sitt förfogande för lÀkare och sjukvÄrd.
Kontakterna mellan Zorn och Cassel fördjupades under de kommande Ären och Zorn kom att besöka Cassel i Storbritannien. Vid ett av dessa besök utförde Zorn det enastÄende portrÀttet av Cassel sittandes vid sitt skrivbord (akvarell, 38 x 55 cm, 1886, privat samling).
Ă r 1907 utförde Zorn (pĂ„ bestĂ€llning av Carl Fredrik Liljevalch) föreliggande portrĂ€tt, vilket utfördes i London samt pĂ„ lantegendomen Compton Verney. Parallellt utförde Zorn Ă€ven ytterligare ett âfĂ€rgexperiment full warpaintâ. Zorn syftar i sina âSjĂ€lvbiografiska anteckningarâ pĂ„ att Cassel i detta portrĂ€tt skulle avbildas i grĂ€ll ordensdrĂ€kt för 1st Class Knight Grand Cross of S:t Michael and George, vilket roade Zorn oerhört. I anteckningarna berĂ€ttar Zorn att han fick den tid han behövde för det civila (föreliggande) portrĂ€ttet, men att Cassel sade att sittningarna kostat honom en stor summa (för en framstĂ„ende affĂ€rsman Ă€r tid lika med pengarâŠ). Det stod sannolikt i samband med att han beklagade sig ej kunna posera, i synnerhet som Kung Edvard VII, som tydligen fĂ„tt veta om sittningarna, önskat att Cassel skulle lĂ„ta sig avportrĂ€tteras i full ordensornat.
Det portrĂ€ttet blev sĂ„lunda ej fĂ€rdigt och Zorn fick försöka avsluta detsamma hemma i Sverige genom att mĂ„la ansiktet efter det i föreliggande portrĂ€tt. Zorn kommenterade resultatet beklagande enligt: âhur det Ă€r blir det ej detsamma som efter naturenâ.
Föreliggande portrÀtt i civil mundering Àr emellertid ett lysande exempel pÄ Zorns oerhörda begÄvning som portrÀttmÄlare och visar tydligt den sympati som förelÄg mellan konstnÀr och modell. Auktionens portrÀtt ligger ocksÄ till grund för den etsning av Cassel (Hjert & Hjert 146) som Zorn utförde 1909.
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga Är förstod man att han hade konstnÀrliga anlag, 1875 reste han dÀrav till Stockholm och började som elev vid dÄvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han pÄ Konstakademin. FrÄn början tÀnkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmÄleriet över, det medium som skulle bli hans Ànda fram till 1887. PÄ elevutstÀllningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande Är vinner Zorn ocksÄ internationellt rykte som portrÀttmÄlare. Hans akvarellmÄleri nÄr snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kÀnda verk frÄn perioden Àr VÄrt dagliga bröd frÄn 1886. Kort dÀrefter övergÄr Zorn till oljemÄleri, vilket sker med omedelbar framgÄng. Huvudsakligen vilade hans rykte pÄ hans portrÀttkonst och han kom att avportrÀttera mÄnga storheter, till och med presidenter, exempelvis avportrÀtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgÄng. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kÀnnetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer pÄ vattenytan hade lÀnge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och mÀnniska. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och ZorngÄrden i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande mÄleri. Av konstnÀrens scener frÄn Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den mÄlning som Zorn sjÀlv vÀrderade högst.
LĂ€s mer