"I juni 1937 blev det äntligen möjligt för Ivan Ivarson att komma ut igen. Visserligen ej till tropikerna, som var den gamla önskedrömmen, men till Frankrike. Han hade ordnat med en del avbetalningsköp för att därnere ha en liten jämn inkomst. /.../ Ivarson stannade i Paris ett par månader och sökte efter någon lämplig plats att slå sig ned. Ingen av de vanliga tillflyktsorterna, där han kunde riskera för många målande landsmän. Till slut gav honom någon anvisning på St. Georges-de-Didonne, den lilla staden vid Atlant-kusten: "Den bjuder på allt vad en målare kan önska." Ivarson lydde rådet och kom fram till idyllen i Charente Inférieure norr om Garonnes mynning. Han hyrde ett hus, "Villa Tanagra" vid Rue Collignon. Ivarson lämnar i brev till några vänner i Sverige förtjusta beskrivningar av staden, främst den egna trädgården och omgivningarna." (Arne Stubelius, "Ivan Ivarson", AB Svensk litteratur, 1954, sid 62.