Fanerat i Boulle-teknik med sköldpadd och mässing i première partie. Fronten med nio lådor. Rik Bérain-dekor av figurer och bladornament. Märkt med Ivar Traugotts inventarienummer i mittenlådan med rödpenna "1607". Märkt på ryggen "B". Längd 107, bredd 61,5, höjd 74,5 cm. Nyckel finns.
Skador. Lagningar. Nyckel finns.
Proveniens
Tidigare grosshandlaren Ivan Traugotts samling (1871-1952), med inventarienummer 1607, enligt notering köpt i Berlin maj 1918.
Litteratur
Svenska hem i ord och bilder 1920, Herr och fru Traugotts hem och samlingar, Narvavägen 32, Stockholm, katalognumret avbildat sid. 118.
Opuscula in Honorem C. Hernmarck 27/12/1966, Nationalmuseum, Stockholm, jämför skrivbord i de svenska kungliga samlingarna avbildat sid 229, beskrivet sid 238, och som förmodligen är ett arbete av Nicolas Sageot (1666-1731).
Bukowskis vårauktion 2017, auktion 605, katalognr 351 var ett liknande skrivbord i närmast samma storlek.
Övrig information
Auktionens skrivbord har likheter med ett skrivbord signerat av Nicolas Sageot (1666-1731), som finns i de svenska kungliga samlingarna. Nicolas Sageot var verksam i Paris som frimästare redan under 1600-talets slut och blev mästare 1706. Han är en av få mästare som signerade sina möbler innan det blev obligatoriskt 1751.
Den tongivande möbelformgivaren under barocken var André-Charles Boulle (1642-1732). Hans möbler var fanerade med sköldpadd, ebenholts, mässing och tenn i intrikata mönster efter förlagor av Jean Bérain (1640-1711). Berains design kännetecknas av sirliga arabesker, lambrekänger, tofsar och lekfulla figurer. Inläggningarna skapades genom att mässingsplåt och skivor av sköldpadd lades ovanpå varandra, vilket möjliggjorde att flera upplagor av samma mönster tillverkades samtidigt. Delarna kombinerades sedan så att mässingsplåten fick utgöra mönstret och sköldpaddsskalet bakgrunden på ett möbelparti, s.k. première partie. Medan på ett annat ställe fick dekoren utgöras av sköldpaddskalet och mässingen var bakgrunden, s.k. contrepartie.
Skrivbordsmöbeln som utvecklades under 1600-talets andra hälft kom att kallas Bureau Mazarin i Frankrike, medan den i England gick under namnet knee-hole desk. Den franska möbeltermen kommer efter kardinalen Jules Mazarin (1602-1661), trots att skrivbordsmodellen förmodligen tillkom efter hans levnad. Till en början var utrymmet under skivan litet, eftersom det var tänkt att man skulle sitta något snett vid bordet med bara ett knä under bordsskivan för att värjan inte skulle krocka mot bordet.
Många gånger var dessa rikt dekorerade skrivbord en mycket dyrbar statusmöbler, som knappt användes mer än till lyst. De utgjorde ofta ett garnityr tillsammans med en överhängande spegel och flankerande piedestaler, s.k. gueridoner för ljusstakar.
