Lena Cronqvist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
Skulpturgrupp, 6 st
VILLKORAD FÖRSÄLJNING, bronsskulpturerna med auktionsnummer 255-260 ropas först ut i separata poster för att därefter erbjudas som en helhet med auktionsnummer 260A. Ett vinnande bud på auktionsnummer 260A förutsätter ett bud som överstiger samlat klubbat belopp på auktionsnummer 255-260. Eventuella återrop prissätts till bevakningspriset.
Övrig information
Det är flickornas tid. En tid då livet är nytt och spännande. Då en lär sig något nytt varje dag och det kan spenderas timmar i en låtsasvärld. Dagar då hopprepet vevas rasterna och eftermiddagarna i ända. Lena Cronqvists fångar i sina skulpturer på ett ömsint vis denna magiska tid. Hennes flickor är modiga, har en lekfullhet och en stark vilja.
Lena Cronqvist är alltsedan 1970-talet en av vår tids mest uppmärksammade konstnärer. Med en egenartad konstnärlig säkerhet, stor närhet och sinnlig påtaglighet har hon skildrat sina upplevelser av sin egen barndom, moderskapet och familjen. Barndomen har särskilt varit ett starkt tema som Cronqvist har vridit och vänt på i sina arbeten inom både måleri och skulptur.
På 1990-talet började Lena Cronqvist att på allvar utforska skulpturen som uttrycksform och under det senaste decenniet har hon alltmer framstått som en av samtidens mest intressanta skulptörer. De tidiga skulpturerna, skapade bland annat under vistelser i New York med maken och författaren Göran Tunström, var små till formatet.
Under åren har utvecklingen gått vidare från mindre terrakottafigurer mot allt större bronsskulpturer, fortfarande med samma motivkrets, unga flickor. Men flickorna är annorlunda. De är större, nästan i naturlig storlek, de är öppnare och verkar också ha upptäckt nya dimensioner i tillvaron. Eftersom de gjuts i brons, ett beständigt material, finns nu möjligheten för dem att leka utomhus och att leva för evigt.
Lena Cronqvists bronsskulpturer återfinns i många offentliga samlingar. En grupp om fem flickor, står placerad på Södermalmstorg och skänker vardagsglädje till människor som passerar ett Slussen i förändring. I våras invigdes den bemålade ”Stående flicka med paraply” i Seminarieträdgården i Linköping. Andra offentliga skulpturer är bland annat: ”Hand i hand” som är placerad i Rackstadmuseets park i Arvika, ”Flicka i balja” i Norre Katts park i Halmstad och ”Flicka som räcker ut tungan” på Brunkebergs torg i Stockholm. I Karlstad står ”Två flickor” framför Värmlands museum. ”Flicka i balja” finns till beskådan vid Sven-Harry Karlssons konstmuseum i Stockholm.
Konstnär
Lena Cronqvist var en av de största svenska konstnärerna i sin generation. Hennes konstnärliga gärning omfattade måleri, skulptur, grafik och illustration. Intresset för bildkonst visade sig tidigt och ledde henne först till studier vid konstskolan i Bristol, England, och därefter till Konstakademien i Stockholm, där hon vidareutvecklade sitt måleri. Under studietiden hämtade hon inspiration från konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch.
Redan under 1960-talet började Cronqvist utforska teman som moderskap, kvinnors frihet och jämställdhet mellan könen. Hon tog även upp frågor om psykisk ohälsa, något som präglade delar av hennes konstnärskap. År 1965 debuterade hon med en separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm. Genombrottet kom på 1970-talet med målningar av feministiska förortsmadonnor, där hon bröt upp och omtolkade den klassiska bilden av moderskapet. Ett av hennes mest kända verk från denna period är Trolovningen (1974), en målning föreställande Cronqvist själv tillsammans med maken, författaren Göran Tunström. Verket är en parafras på Jan van Eycks berömda 1400-talsmålning med samma titel och såldes 2016 på Bukowskis för rekordpriset 9,2 miljoner kronor.
Mellan 1990 och 1994 återkom Cronqvist ofta till motivet unga flickor, skildrade i en naivistisk stil men med en mörk underton. Efter Tunströms bortgång år 2000 målade hon flera självporträtt, där kroppen fungerade både som motiv och subjekt. Hennes konst rörde sig kring teman som barndom, kärlek, död och moderskap, ofta grundade i personliga erfarenheter men med en universell dimension. Som kontrast till de psykologiskt laddade motiven målade hon också färgstarka landskap från Bohuslän. I Kosters skärgård mötte Lena Cronqvist konstnären Inge Schiöler och fann i honom en likasinnad i kärleken till det karga landskapet. Landskapsmotiven skulle följa henne genom hela hennes karriär.
Ända fram till slutet förblev Lena Cronqvist en nyskapande konstnär. Trots sviktande syn medverkade hon våren 2024 i den stora retrospektiva utställningen Lena Cronqvist – Sex decennier på Konstakademien i Stockholm.
Cronqvists verk finns representerade på flera av Sveriges främsta museer, däribland Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum, samt i internationella samlingar.