Wilhelm Kåge
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
Skulptur "drakfisk", Farsta, Gustavsbergs studio 1950-tal.
Stengods, ristad dekor, turkosblå glasyr, fenorna med studiostämplar, FARSTA och signerad KÅGE. Höjd ca 49 cm, längd ca 56 cm, bredd 21,5 cm.
Invändiga bränningssprickor.
Litteratur
Nils Palmgren, "Wilhelm Kåge konstnär och hantverkare" Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1953. Jfr stora drakfiskar bland "Nya Farsta-pjäser", avbildade från den retrospektiva utställningen på Nationalmuseum i Stockholm 1953, sid 223.
Gisela Eronn, "Wilhelm Kåge - Keramikens mästare", Prisma 2006, se drakfisken avbildad sid 93.
Övrig information
Efter år 1949 då Stig Lindberg tog över Kåges roll som Gustavsbergs konstnärliga ledare fick Kåge äntligen ett större utrymme att utvecklas som keramisk konstnär. År 1953 blev Kåge inbjuden av Nationalmusem att visa upp sin konstnärliga gärning vid en stor retrospektiv och kritikerrosad utställning. Bland de ”nya Farsta-pjäserna” ställde Kåge bl a ut ett antal stora u-formade skulpturer, sk drakfiskar.
Formgivare
Wilhelm Kåge var en svensk konstnär och keramiker. Kåge är känd för sin keramik för Gustavsbergs porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare 1917–1949. Kåge studerade från 1910 under Carl Wilhelmsson på Konsthögskolan Valand i Göteborg samt senare under Johan Rohde i Köpenhamn där han lärde känna Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och blev närmare bekant med den moderna konsten. Han studerade grafisk konst i München och började sin konstnärliga yrkesverksamhet med att utforma affischer för teatrar och utställningar mm. Kontakten med Gustavsberg förmedlades genom Svenska Slöjdföreningen, då Gustavsberg behövde nya produkter för Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Han kom att rita ett 30-tal olika serviser men också konstgods, färgglada fajanser, stengods och olika konstgodsserier som Carrara, Surrea och Våga. År 1942 startade Kåge tillsammans med Stig Lindberg Gustavsbergs Studio som kom att bli ett slags estetiskt laboratorium för konstgods.
På Stockholmsutställningen 1930 presenterade Kåge Gustavsbergs blivande försäljningssuccé ”Argenta”, en konstgodsserie främst glaserad i grönt men även i rött, blått, brunt och celadongrönt och målad med olika silverdekorer efter Kåges skisser. Argenta blev mycket populärt och tillverkades ända in på 1970-talet. På Stockholmsutställningen presenterades även det kraftfulla stengodset ”Farsta” vilket blev det som kom att ligga Kåge själv närmast om hjärtat och som han fortsatte att experimentera med hela livet. Pjäserna blev allt bättre med åren och de mest imponerande och många av mest eftersökta föremålen skapade Kåge under 1950-talet.