Esaias Thorén

I början av 1920-talet lärde Esaias Thorén känna Sven Jonson. De båda aspirerande konstnärerna sparade därefter ihop tillräckligt med pengar för att börja på Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1925. Mest av allt lockade emellertid Paris dit de båda anlände hösten 1926 för att slå sig ned i konstnärskvarteren i Montparnasse. De hade emmellertid svårt att försörja sig utan mecenater och trots sparsamhet räckte reskassan bara fyra månader. Innan de tvingades återvända till Sverige utnyttjade de dock sin tid väl. De gick på museer och studerade äldre mästare och de tecknade modell för Otte Sköld på Maison Watteau. Det är under denna korta tid i Paris som Thorén bland annat gör en rad teckningar, som visar att han tagit starka intryck av mästaren Fernad Légers rörkubism.

Efter hemkomsten till Halmstad etablerade Jonson och Thorén en kombinerad reklamateljé och målarskola, Modern Reklam. Det blev en samlingsplats för stadens konstnärer och intellektuella. I ateljéns vindsrum levde de nästan som i Paris. Genom maskiningenjör Egon Östlunds försorg träffades här för första gången Esaias Thorén och GAN, Gösta Adrian Nilsson. Östlund som kom att bli en stark kraft i Halmstads konstliv var själv amatörmålare och hade tidigt fängslats av GANs konstteorier. Han sammanförde konstnärer och var en central figur för såväl GAN som för de blivande medlemmarna i Halmstadgruppen. Med Egon Östlund som drivande och understödjande kraft bestämde sig vännerna Esaias Thorén, Sven Jonson, Axel och Erik Olson, Waldemar Lorentzon och Stellan Mörner att göra gemensam sak. Halmstadgruppen bildas 1929. Gruppen upplöstes först då den förste av dem, Stellan Mörner, gick ur tiden 1979.
Auktionens målning är en plangeometrisk och puristisk komposition där formerna är förenklade och rena från detaljer. Målningen som har ingått i maskiningenjör Egon Östlunds samlingar tillkom under det viktiga året 1929 då gruppen bildades. Det var en synnerligen spännande och omvälvande tid för konstnärerna i Halmstadgruppen. Alla hade de varit på kontinenten och influerats av de internationella strömningarna. Inspirerade av Fernand Léger, Alexander Archipenko, Ameédée Ozenfant och andra, utvecklade de sedan sin egen personliga stil. Det aktuella verket har tillkommit i brytningstiden innan Esaias Thorén börjar utveckla sitt surrealistiska bildspråk som kom att bli kännetecknande för hans och Halmstadgruppens konst på 1930-talet.