Sigrid Hjertén, "Den blå Cheminéen".

"Den blå Cheminéen"

Signerad Hjertén. Utförd 1931. Pannå 46 x 38 cm.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 1995.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, kat nr 70.

Litteratur

Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, omskriven och avbildad sid. 148-149.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet - Sigrid Hjertén. Liv och verk", Albert Bonniers förlag, 2017, avbildad sid 232.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en mästerlig kolorist", 10 februari - 26 augusti 2018, kat nr 70, avbildad sid. 101.

Övrig information

Anders Wahlgren skriver: "Denna sommar är den sista innan Sigrid blir sjuk. Isaac, som köpt en ny bil, bestämmer att de ska göra en målarresa ner till Sydfrankrike och Italien med Fågel Blå, som bilen kallades. De målar intensivt under två månader. Sigrid gör några bilder där hon avbildar ett av pensionatets rum - målningen är troligen gjord en eftermiddag, när det var som varmast ute. Sigrid skissade för det mesta på plats, för att sedan sitta i ateljén och måla i olja. Men det hände också att hon målade direkt framför motivet när dukarna inte var så stora. Denna komposition för tankarna till Vincent van Goghs djupa, lite överdrivna perspektiv. Den blå färgen, i det här fallet den öppna spisen, blir huvudobjekt."

Mer om Sigrid Hjertén

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer

För konditionsrapport kontakta specialist