Philip von Schantz
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
Röda vinbär
Signerad v Schantz och daterad -82. Akvarell 30 x 41 cm.
Proveniens
Galerie Aronowitsch, Stockholm
Anita Dalén, London
Utställningar
Saga Scandinavian Art, "Philip von Schantz 21 watercolours", London, 1983
Litteratur
Utställningskatalog London, ”Philip von Schantz 21 watercolours” 1983, jfr omslagsbild samt sid 37.
Övrig information
Philip von Schantz studerade först måleri hos Otte Sköld och begav sig sedan till Paris för en kort utbildning hos André Lhôte. Mellan 1952 och 1958 studerade han på Konsthögskolan i Stockholm. Under 1970-talet blev han mycket populär bland allmänheten som fann hans stilleben oemotståndliga och naturtrogna. Han använde sig av enpunktsperspektivet där perspektivlinjerna löper parallellt och själva bilden breder ut sig över bildytan, skalan är också alltid 1:1, vilket bidrar till bildernas identitet och igenkännande upplevelse. Igenkännandet av vita plåtskålar, trälårar med tryckta bokstäver eller enkla redskap som grepar, spadar, rostiga hinkar signalerade trygghet och blev snabbt oemotståndliga som bärare och kopplade till den egna uppväxten och historien.
Stillebenmåleriet har djupa rötter i en historisk tradition. Modernisterna har använt sig av stillebenet, trots sin iver att befinna sig långt före den etablerade smakens regelsystem, som ett av sina centrala motiv under hela 1900-talet. En trolig förklaring torde vara att stillebenet återger orörliga ting som kan undersökas under en längre tid. Modernisterna sökte finna ”själva bilden” och undvek det berättande och ikonografiska, många valde också att inte avbilda tingen exakt utan fokuserade på att använda dem i sitt måleri för att ge dem en realistisk betydelse.
Philip von Schantz gick emot denna förhärskande moderna tanke och kom att återblicka mot den äldre traditionen, där en skarp realism var det viktiga. Hans måleri gränsar emellanåt till ren illusionism, i konstvärlden benämnt som trompe-l’oeil. Med saklig framtoning och kristallklar realism skapar von Schantz från 1970-talet och framåt ett häpnadsväckande och fascinerande måleri som med sina rötter i historien attraherar publiken. Det började med motiv av gamla gistna fönster med spetsgardiner där man kan känna sommarvindens ljumma bris, träplankor med ådring och björkstammar som upplevs som avfotograferade och stora trälårar med frukt och grönsaker. Otroligt skickligt målat, väl jämförbart med många av de gamla mästarnas ”Nature morte” från 1600-talet, den spanske Luis Melendéz, den flamländske Osias Beert för att nämna några.
I mitten på 1970-talet kom så det stora genombrottet med bärmotiven, skopor, hinkar och ämbar till bredden överfyllda av olika bär; krusbär, smultron, blåbär, röda och svarta vinbär. Minutiöst målar han bär för bär, med tålamod och övertygelse om att sanningen är just det exakta avbildandet.
Jämför auktionens målning med Moderna Museets konstverk, Philip von Schantz ”Balja” (ref nr NMG 157)
Konstnär
Philip von Schantz var en svensk bildkonstnär född i Norrköping. Han utbildade sig bland annat för konstnärerna Otte Sköld och André Lhote. Han har ställt ut på en rad separatutställningar både i Sverige och utomlands och finns representerad på en mängd museer runt om i världen. Von Schantz har varit chef för Moderna Museet och arbetat som lärare vid bland annat Konstakademien. I sitt skapande är han kanske främst känd för sina finstämda, stiliserade ofta föreställande bär, vaser och grönsaker. Det finns ett stilla lugn i von Schantz motivvärld som ibland rubbas av ett oväntat inslag.
Läs mer