Carl Flodman studerade vid Konstakademien 1883-86. Som landskapsmålare ansågs han mycket talangfull. Redan 1884 inköpte Konstföreningen i Stockholm en målning av honom, "Motiv från Stadsgårdshamnen", samt ytterligare två de följande två åren. År 1886 deltog han i konstutställningen i Göteborg med ett vårlandskap i samband med invigningen av Valands byggnad. Samma år belönades Flodman med akademiens medalj för ett annat vårlandskap. Följande år erhöll han den kungliga medaljen för ett till akademien inlämnat höstlandskap från Kivik. Denna stora framgång blev också hans sista. En förkylning ådragen under studier i det fria, vintern 1887, kom att kräva hans liv. De flesta av det fåtal arbeten som Flodman kom att fullborda är i förhållandevis litet format. Samtliga förefaller vara målade "en plein air", dvs. framför motivet ute i det fria. På minnesutställningen 1891 var han representerad med 19 målningar, vilket i stort sett torde utgöra hans hela produktion. Efter sin sjukdom ägnade han sig framförallt åt grafiska framställningar. Han utförde totalt 11 landskapsetsningar i litet format vilka hör till det bästa som skapats i svensk etsningskonst (G. Lamm, "Carl Flodman och hans etsningar", 1888). Ex. vis har hans "Parti av Köpingån" kallats "klenoden i svensk grafik" ("Svensk grafik från tre sekel", 1957).

Vitemölla är beläget i Simrishamns kommun vid Vitemölleåns utlopp, någon kilometer norr om Kivik. Mellan Vitemölla och Kivik hålls den årliga Kiviks marknad. Vitemölla samhälle började växa och formas till fiskeläge i samband med att befolkningen ökade i början på 1700-talet. Från att läget år 1699 bestått av 4 familjer boende i 4 hus ökade antalet till att på 1700-talet vara 150 människor i 14 hus. Vitemölla expanderade därefter allt mer och år 1871 var antalet hus 63 stycken. Vitemölla, som uttalas med betoning på "mölla", har fått sitt namn efter den vattenkvarn (mölla) som ligger i ortens norra ände. Orten har tills för några decennier sedan hetat Vitemölle. Carl Flodman besökte området redan 1885, då två målningar tagna från Kivik är daterade (Bukowskis höstauktion 554, nr. 34 samt Bukowskis vårauktion 574, nr. 19).

Axel Hirsch var en banbrytare inom fattigvården, en folkbildningspionjär som ägnade sitt liv åt sociala reformer. Han tillhörde en förmögen judisk Stockholmssläkt och var också konstmecenat och samlare. Ett fotografi från hans hem på Karlavägen 97, visar honom tillsammans med den unge författaren och blivande akademiledamoten Per Wästberg, vilken långt senare kom att skriva en biografi över honom, ”Axel Hirsch. Folkbildare och filantrop", 2002.