Ragnar Sandberg växte upp i Stenungsund i Bohuslän. Han valde länge mellan att bli författare eller målare men sökte till slut in till Valands, där han studerade för Tor Bjurström under åren 1920-25. Sedan ägnade han sig åt att skriva i några år. 1929 började han åter måla, stimulerad av Ivan Ivarson, och fick tio år senare sitt genombrott som konstnär med separatutställningar på bland annat Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm. Han fortsatte dock att skriva och anses vara den skarpsinnigaste teoretikern bland Göteborgskoloristerna. 1947 utnämndes Sandberg till professor vid Konsthögskolan och flyttade till Stockholm.
Från 1930-talets mitt utvecklar Ragnar Sandberg sitt intresse för rörelse och rytm. Han ägnar sig åt oändliga variationer och upprepningar av vardagsmotiv från Västkusten såsom badstudier, cyklister, krocket- och fotbollsspelare i rörelse. Kännetecknande för Sandbergs måleri är ljusa, lyriska pastellfärger i huvudmotivet, ofta ställda i kontrast till en stringent, dramatisk svärta i detaljerna. Han bygger sina bilder som pussel, där olika delar liksom överlappar varandra, och skapar gärna mönster av ljus och mörker. Den gemensamma nämnaren är, liksom för flera av Göteborgskoloristerna, en upplösning av formen och en expressiv färgbehandling.
Målningen "Krocketspelet" saknar helt den speciella svärta som utmärker mycket av det som Sandberg skapade. Men så är den också utförd i början av 1940-talet, en period då Sandbergs palett åter ljusnar. Ragnar Sandberg var en djupsinnig konstnär och han arbetade mycket metodiskt med sina bildkompositioner, ibland med nästan matematisk noggrannhet.