Saxofon, 1984
Signerad Arman och numrerad A.P. Försilvrad brons höjd 77 cm, längd ca 50 cm, bredd ca 16 cm. På stensockel höjd 4,5 cm. Edition om 100 + XX. Detta ex: AP. APA# 8400.84.005.
Övrig information
Sedan 1960-talets inledning har den franske konstnären Fernandez Arman med precision klyvt musikinstrument i bitar och skapat skulptural konst. Skuren i tre vertikala delar, med eleganta snitt, skapade Arman en skulptur baserad på en klassisk tenorsaxofon 1984.
Även sedan musikinstrumentet skivats i tre stycken, som därefter saknar förbindelse, behåller den forna saxofonens beståndsdelar en känsla av samhörighet. Som om delarna skulle kunna sättas ihop igen, för att återskapa ett fungerande instrument. Skulpturen förmedlar därigenom en känsla av bräcklighet, med glimrande och tunna partier som svävar över en kraftfull marmorsockel.
Den musikintresserade konstnären har inte förbisett eller försummat någon detalj i sitt skapande av instrumentet. Även tenorsaxofonens klaffar återges en efter en, som om Arman verkligen skivade en äkta tenorsaxofon, snarare än en skulpturavgjutning i brons.
Mer om Fernandez Arman
Arman (Pierre Fernandez, född i Nice 1928) flyttade efter studenten till Paris för att studera arkeologi och orientalisk konst. Efter att ha återvänt till Nice 1953 ägnade han sig i stället åt abstrakt konst och började samarbeta med Yves Klein, vilket kom att att få stor betydelse för hans konstnärliga utveckling. Efter ett tryckfel i en utställningskatalog på legendariska Galerie Iris Clert i Paris, där bokstaven "d" hade fallet bort från hans namn, beslutade Arman att han hädanefter skulle signera sina verk med endast "Arman".
I slutet av 1950-talet påbörjade han sina skulpturer, först serien Accumulations med vardagliga föremål och därefter Poubelles bestående av skräp.
1960 var Arman med och grundade gruppen Nouveau Réalisme tillsammans med bland andra Jean Tinguely och Daniel Spoerri. Senare anslöt César, Niki de Saint Phalle och Christo. Gruppen opponerade mot den informella konsten och blev den franska motsvarigheten till engelsmännens och amerikanernas popkonst.
Under 1960-talet reste Arman till New York för första gången där han ställde ut på såväl Cordier-Warren Gallery som MoMA. Han fortsatte att utforska skulpturen genom olika serier som Coupes (sågade och skivade objekt), Colères (sönderslagna och trasiga objekt), Combustions (brända objekt) och Inclusioni (assemblage av objekt inneslutna i polyester resin).
De kommande åren visades Armans verk både på Stedelijk Museum, Amsterdam (1964) och på Venedig-biennalen (1968). På 1970-talet skapade han assemblage med cement och bildelar i ett samarbete med Renault. 1973 blev han amerikansk medborgare då han flyttade till New York.
Under de sista tjugo åren av hans liv fortsatte Arman att arbeta med olika material och tekniker. Han har utfört flera monumentala verk som till exempel bronsverket "A la République" (1984) i Palais de l'Élysée, Paris och verket "Espoir de Paix" (1995) i Beirut, ett assemblage med cement och tanks. Det är fortfarande världens största skulptur.
Arman avled 2005 i New York. Under sin levnad deltog han i närmare 500 separatutställningar. Hans verk ingår i dag bland annat i samlingar på MoMA, NY, The National Gallery of Art, Washington, Tate Modern, London och Musée d'Art Moderne et d'Art Contemporain, Nice.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
