Märkta med De la Gardies ägarstämpel.

En av de förnämsta privata konstsamlingar som funnits i vårt land är den som greve Gustaf Adolf Sparre samlade under 1700-talet och tog med sig hem till Sverige.
Greve Sparre (1746–1794) var son till hovmarskalken och direktören för det svenska ostindiska kompaniet greve Rutger Axel Sparre och Sara Christina Sahlgren. Som tonåring studerade han vid Lunds och Uppsala universitet men gav sig år 1768 ut på sin bildningsresa, s.k. Grand Tour, runt i Europa och besökte då bland annat Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Vid hemkomsten till Sverige 1771 hade han med sig en gedigen konstsamling som bland annat innehöll konstverk av storheter som Rembrandt, Rubens, David Teniers d.y., Jacob Jordaens med flera. Med sig hade han även fantastiska handteckningar, grafik och böcker. Samlingen förvarades först i Sparres hem i Sahlgrenska huset i Göteborg där den omnämns i Jonas Carl Linnerhielms dagboksanteckningar från Göteborg på hösten 1787.

Sparres samlingar ärvdes av enda barnet, dottern Christina Amalia gift 1799 med greve Jacob Gustaf De la Gardie känd som skaparen av Delagardieska arkivet (nu i Lunds Universitetsbibliotek) och för sitt bibliotek på Löberöd. Svärfaderns teckningssamling kom att bilda stommen för De la Gardies egen, med tiden omfångsrika, samling på över 3,000 blad främst införskaffade i Wien. Bland annat fick han 1,300 blad ur prins Charles de Lignes samling som gåva av hertig Albert av Sachsen-Teschen.

Delar av samlingen har sålts av, skänkts till konstvänner och delats upp vid olika arvskiften. När greve Pontus De la Gardie 1970 avled övergick stora delar av handteckningssamligen i Nationalmusei ägo, medan auktionens blad kom att ärvas.