Stilleben med blommor och plommon
Signerad I Ivarson. Duk 48,5 x 49 cm
Bukowski Auktioner, Moderna vÄren 2007, kat nr 58.
Ivan Ivarson utvecklade redan i unga Är ett genuint intresse för blommor. I förÀldrarnas sommarhus Hagen utanför Göteborg ansvarade Ivarson för trÀdgÄrdssysslorna - grÀsmattor och rabatter anlades, frukttrÀd, buskar och rosor planterades med stor entusiasm. TrÀdgÄrden var mycket vacker. Ivarsons biograf Arne Stubelius skriver: "Vad allt i blomvÀg dÀrutifrÄn har inte Ivan Ivarson mÄlat sedan! Det stolta blÄ, som lyst frÄn stormhatt och riddarsporre! De röda flammorna hos ros och pioner! Rudbeckiors och solrosors gula, brinnande solar!". Ivarsons blomstermÄlningar blev mycket populÀra i samtiden och han kunde till och med uppröras över de mÀnniskor som kom till hans ateljé för att prompt köpa ett blomsterstilleben. Det gÄr vÀl minst lika bra med ett flickansikte eller ett landskap, menade Ivarson. Dessa motiv var ju minst lika blommande i sina praktfulla fÀrger. Ivarson arbetade med blomstermotiven under hela sitt konstnÀrskap och hÀmtade han inte inspiration frÄn förÀldrarnas trÀdgÄrd i Hagen hittade han de mest prunkande modellerna i TrÀdgÄrdsföreningens vÀxthus i Göteborg. I "Göteborgskoloristerna" skrev Sten Anjou om Ivarson och blomstermÄlningarna. "Det Àr som om hela skalan av hans psyke toge sig uttryck inför dessa motiv". Han mÄlar prunkande blombuketter strÄlande av fÀrg, i en koboltblÄ kruka. Vid sidan om blommorna finns ibland en gÄtfull kvinnofigur som med dold blick betraktar landskapet utanför fönstret. Omkring 1935 söker sig konstnÀren fram pÄ en annan vÀg genom att sÀnka tonen. Vi ser i auktionens blomsterstilleben hur han bryter ned och dÀmpar fÀrgen. Det koboltblÄa och lysande röda nyanserna har gett vika för dÀmpat gulgrönt, smutsigt orange, brungrönt och mörkt violett. Nils Ryndel beskriver i sin text till "Fyra fÀrglyriker pÄ VÀstkusten" hur Ivarsons mÄlningar egentligen alltid handlade om samma sak "...en oÀndlig lÀngtan efter en annan tillvaro Àn den fattiggrÄ vardagens, en osedd och oerhörd vÀrld, ett liv med stegrande sinnesförnimmelser, lycka och glÀdje utan grÀnser".
Ivan Ivarson var den mest lidelsefulle fÀrgdyrkaren bland Göteborgskoloristerna. Omkring 1930 hade han nÄtt fram till sitt intensiva och personliga fÀrgsprÄk, skrivet pÄ duken med snabba, breda, formskapande penseldrag. De dominerande fÀrgerna, blÄtt och rött, drev han upp till obeskrivlig lyskraft. Blommor i vas eller kruka, ibland invid en fönsterutsikt, blev hans Äterkommande favoritmotiv. NÀr han 1928 fick lÄna Carl Kylbergs ateljé i Helsingör utvecklades hans kolorit frÄn en dÀmpad, kÀnslig grÄskala till milda, rena fÀrger i gult grönt och blÄtt. Mot slutet av sitt liv, dÄ han i Frankrike mÄlade snabba naturintryck, införde han svart som dittills hade saknats i hans fÀrgvÀrld.
LĂ€s mer