Barbro Östlihn och maken Öyvind Fahlström kommer till New York hösten 1961. Tack vare sina kontakter kommer de snabbt in i New Yorks konstnärskretsar och många av konstnärsvännerna som de umgås med förknippas med popkonsten. Till vännerna hör paret Wesselmann, Claes Oldenburg, Robert Rauschenberg och Jasper Johns bland annat.

Manhattan var under stor förändring under 1960-talet och mötet med metropolen innebar också att Östlihn snabbt fann ett konstnärligt förhållningssätt till den nya miljön, som hon behöll under de 15 år hon vistades i New York. Östlihn promenerade runt i staden med sin kamera och kom att dokumentera en storstad i förvandling genom sina stiliserade målningar av husfasader och byggnader.

I november 1963 fick Barbro Östlihn en separatutställning hos Öyvind Fahlströms Parisgallerist Daniel Cordiers systergalleri i New York, Cordier & Ekstrom. Här visades målningar utförda 1961-1963, de första frontala husmålningarna ställdes ut då, så även auktionens målning ”2-4 Ferry St. NYC”. Utställningen fick mycket uppmärksamhet och det skrevs om den i både New York Times och New York Herald Tribune.

Annika Öhrner skriver i boken ”Barbro Östlihn, Liv och konst”: ”Dore Ashton beskrev i Studio International Art hennes måleri som en del av en reaktion mot den abstrakta expressionismens frihetssträvan. Barbro Östlihn kombinerar på ett märkligt sätt en ornamental noggrannhet med skyskrapors och broars massiva silhuetter, menar Ashton. Konsthistoriskt intressant är konstnären och skribenten Donald Judds recension i Art Magazine. Han är exempelvis en av de första att i Östlihns stränga formspråk notera inslaget av Magritte. Utställningen blev också uppskattad och omtalad i konstnärsskretsar.”

”These paintings have a conventional tone, most of the colors are muted. Magritte is a conspicuous influence. The paintings are very capable, and Ostlihn’s use of Magritte’s idea is serious. Her ingenuity is sufficient to imply that her ingenuity may become sufficient. …” skriver Donald Judd i Arts Magazine, januari 1964.

”2-4 Ferry St. NYC” stämmer väl in på Judds beskrivning i recensionen. Verket köptes från Cordier & Ekstrom 1968, och har sedan dess varit i The Byron Collection, New York och har således inte varit ute till försäljning på över 50 år.