Tom Wesselmann (1931-2004) flyttade till New York City efter sin examen på The Art Academy of Cinncinnati. Hans ursprungliga tanke var att bli serietecknare, men efter att han blivit antagen till The Cooper Union ändrade han sig och bestämde sig för att satsa på en karriär som konstnär. Under andra delen av 1950-talet var han överväldigad av ”Action Painting”, men bestämde sig att gå i motsatt riktning och måla figurativt.

Det visade sig snart att Wesselmann hade talang då han slog igenom stort med sin serie ”Great American Nude”, endast målad i Amerikanska flaggans färger, rött, vitt och blått.

Efter sin genombrottsserie ändrade Wesselmann inriktning och gick över till mer intima och detaljorienterade målningar. ”Mouth” serien från 1965 och ”Seascape” serien från 1966 är tydliga exempel på detta. Därefter skapade Wesselmann serien ”Bedroom Paintings”, en serie som han arbetade med över lång tid. I denna serie är fragment och detaljer av olika kroppsdelar, som ett bröst eller hand ställd i kontrast till vardagliga objekt såsom en telefon, en strömbrytare, en blomma eller andra föremål som kan vara vanligt förekommande i ett sovrum. Auktionens målning ”Study for Bedroom Painting #25” från 1967 är ett utmärkt exempel på just denna serie. Verket har varit i samma familjs ägo i decennier.

Tom Wesselmanns tillvägagångssätt är att han först gjorde dussintals teckningar som förstudier och därefter valde han ut de teckningar han var mest nöjd med och förstorade dem till en studie på duk – som auktionens målning ”Study for Bedroom Painting #25”. En av teckningarna som var förlaga till auktionens målning finns idag i MoMAs samlingar, och bär samma titel. Därefter valde han ut de mer lyckade oljemålningarna till en ännu större målning. Vi vet att ”Study for Bedroom Painting #25” är förstorad till en större målning på duk.

Som ett stilleben är kompositionen briljant, apelsinens perfekta form korresponderar väl med bröstet, och bildar en intim bild. ” Such inanimacy in human form at first seems misogynistic, offensive by removing the woman’s subjectivity. But in his autobiographical monograph under the alter-ego guise of Slim Stealingworth, Wesselmann wrote, “Personality would interfere with the bluntness of the fact of the nude. When body features were included, they were those important to erotic simplification, like lips and nipples. There was no modelling, no hint at dimension. Simply drawn lines were virtually a collage element- the addition of drawing to the painting. Historically, the nude as a subject has a somewhat intimate and personal relationship to the viewer. Wesselmann’s nudes transcended these characteristics. They abandoned human relationships and as a presence became more blunt and aggressive.” (Quote, S. Stealingworth, Tom Wesselmann, 1980, pp. 23-24).

Wesselmann förvandlade den nakna kvinnan till en symbol för popkonst och sexuell frigörelse på 1960-talet. På samma sätt som Andy Warhol lyfte upp soppburken från sitt vardagliga sammanhang till att bli ett estetiskt objekt, omvandlar Wesselmann den traditionella nakenstudien till ett av popkonstens mest ikoniska motiv.

Idag räknar vi Wesselmann till gruppen konstnärer som ingår i Pop Art, även om han själv inte ville vara en del av en specifik genre. Han representeras av de välkända internationella gallerierna Gagosian och Almine Rech Gallery.