Kan inte nå servern
722
1356932

John Bauer

(Sverige, 1882-1918)
Utropspris
800 000 - 1 000 000 SEK
70 600 - 88 300 EUR
73 700 - 92 100 USD
Klubbat pris
1 700 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Caroline Lindahl
Stockholm
Caroline Lindahl
Specialist klassiskt konst
+46 (0)721 428 962
John Bauer
(Sverige, 1882-1918)

"Troll, stjärnenatt"

Signerad John Bauer. Utförd 1910. Akvarell 32 x 32,5 cm.

Proveniens

Direktör Erik Bolinders samling.
Därefter i arv till nuvarande ägare.

Utställningar

Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "John Bauer. Minnesutställning", oktober 1934, kat. nr 146, avbildad i katalogen.

Litteratur

"Konst i svenska hem I", Göteborg 1942, samling 198, sid 198: Bolinder, Erik C. G., Direktör, Fredrikshovsgatan 10, Stockholm.
Harald Schiller, "John Bauer Sagotecknaren", Stockholm 1955, s. 139 och avbildad helsida färgplansch mot s. 52.

Övrig information

Auktionens akvarell ”Troll, Stjärnenatt” från 1910 är en mäktig sagolik skildring av sex troll som tornar upp från den skogsklädda åsen i den stjärnklara natten. Kompositionen är i den sanna meningen viktig i konstnärens oeuvre. I Bauers konstnärliga sagovärld återfinns redan under sekelskiftet fantasivarelser i skogsmiljö där konstnären skapar sina sagoväsen ur enkla inslag i naturen som exempelvis stenblock och träd. Något senare, mer bestämt ur ”Bland tomtar och troll” från 1909 har Bauer liksom den norske konstnären Theodor Kittelsen format ett stort troll ur en skogsklädd ås. Väsendet höjer sig ur den mäktiga barrskogen i en för konstnären ny grandios skala, men kostymen är fortfarande präglad av naturens former med mossklätt skinn på sin rygg. År 1910 då auktionens akvarell är utförd - finner konstnären sin oefterhärmliga trollstil. I auktionens akvarell ”Troll, Stjärnenatt” visar Bauer ytterligare prov på en förfining i avbildandet av sagoväsen. En märkbar skillnad i hur konstnären formar trollen samt gör dem levande blir uppenbar. Gestalterna har blivit alltmer burleska och förvrängda. Bauer har i auktionens akvarell med stor ödmjukhet givit trollen ett eget liv, skänkt dem något mer äkta, något sånär en sann kropp. Genom rent kroppsliga attribut, uttrycksfulla poser och dräkter i färg lyckas Bauer genom denna skildring förmedla en känsla som förnimmer åskådaren om väsendet som en tänkande varelse med en egen vilja och själ. Förkroppsligandet av trollen sker naturligt med stor vördnad helt utan att bryta med släktskapet till den sagolika skogsnatur där de har sin hemvist.

I boken ”John Bauer. Sagotecknaren” lovordar Harald Schiller auktionens målning med bakgrund i Bauers uppdrag att skapa teckningar till Viktor Rydbergs ”Fädernas gudasaga” 1911. Bauer hade beklagat sig över att arbetet med teckningarna till verket var svårare än vad han hade trott. Bauer beskriver med följande rader i ett brev till Bonniers ”Den lilla färg jag här och där ropat mig med, tror jag ej på något sätt skall skada reproduktionen. Jag har haft svårt med val av motiv. Ämnet är så ofantligt rikt. Jag vill ändå hoppas, att teckningarna äro till Eder belåtenhet.” Med denna bakgrund beskriver Schiller brevet som synnerligen intressant och menar att det fanns en viss rädsla och oro huruvida hans användning av färg skulle påverka reproduktionen. Schiller omnämner auktionens målning med avstamp i Bauers uttryckta oro, ”Befriad från denna kunde han i färg skapa så utmärkta ting som ”Troll, Stjärnenatt”…”

Konstnär

John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.

Läs mer