Kan inte nå servern
783
1391395

Waldemar Lorentzon

(Sverige, 1899-1984)
Utropspris
1 500 000 - 1 800 000 SEK
132 000 - 159 000 EUR
138 000 - 166 000 USD
Klubbat pris
1 300 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Waldemar Lorentzon
(Sverige, 1899-1984)

"Fiskaren"

Signerad Lorentz och daterad -28. Duk 101 x 74 cm.

Proveniens

Enligt uppgift förvärvad av skulptören Christian Erikssons andra fru Ebba, född Dahlgren.
Inköpt i början av 1980-talet av nuvarande ägares far, därefter i arv.

Utställningar

Göteborgs konstförening, "Halmstadgruppen", februari 1930, kat. nr. 26.
Galleri Modern, Stockholm, 1931.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Halmstadgruppen 60 år", 1989, kat. nr. 68.

Övrig information

I början av 1920-talet reste Waldemar Lorentzon, av vännerna kallad Walle, och Erik Olson till Paris och började gå i lära hos Fernand Léger på hans Academie Moderne.

”Lika väsentligt som lärdomarna i akademin var kanske det andliga klimatet kring Léger, som Walle och Erik dagligen inandades. Buren av efterkrigstidens hoppfulla vilja att bygga upp ett nytt mera mänskligt samhälle, där skönhet och funktion smälte samman till en enhet, bekände sig Léger nämligen till ’den nya andan’, esprit nouveau, som ur tidens krav växte fram till en universalistisk rörelse. Den hade sitt högsäte i Montparnasse hos arkitekten Le Corbusier och målaren Ozenfant, ’Purismens fäder’, vilka genom tidskriften ’Esprit Nouveau’ 1920-25 sökte sprida dess yttringar inom alla kulturgrenar, även musik, litteratur, film, vetenskap, design etc…Hoppet stod till ’ordning, renhet, klarhet’. På botten jäste drömmen om att med hjälp av teknikens framsteg skapa en ny människovänlig urbanism, präglad av Le Corbusiers skulpturala och funktionella arkitektur. Man hoppades också få dekorera de väldiga murytorna i lysande färger för att liva upp stadsbildens grå tristess. Mitt i denna våg av entusiasm och strålande framtidsvision levde Walle och Erik”. Viveca Bosson, ”Sex sökares vandring – alltid på väg”.

Waldemar Lorentzon anammade Légers postkubism där föremål och figurer var uppbyggda av geometriska former som skulle se maskintillverkade ut. I slutet av 1920-talet blev Lorentzon friare i sitt sätt använda sig av Légers teorier och han gör en serie målningar där människan står i centrum. Figurerna har tydliga attribut som gör dem lätta att identifiera, det kan vara idrottsmän, bönder eller som här en fiskare. Scenen är förlagd till Sverige, närmare bestämt till hamnen i Mölle. I förgrunden står fiskaren avspänt med en låda fisk på axeln. Formerna är platta och uppbyggda av oblandade färgfält med en tydlig kontur som ramar in.

Verket ”Fiskaren” ställdes ut 1931 på Galleri Modern i Stockholm, vilket uppmärksammades av dåtidens konstkritiker.

I tidningen N.D.A. skrev signaturen Efr.L-ki följande om utställningen:
"Mycket av det utställda verkar schema och ofruktbar abstraktion. Wald- Lorentzon, Stellan Mörner och Erik Olson äro såvitt jag kan se de tre bästa i gruppen. Lorentzon har de rikaste färgregistret och den minst schematiska formläran."
Enligt Hallandsposten, 25 februari 1931, så var "Fiskaren" det mest beundrade verket på hela utställningen.

Enligt uppgift a tergo så önskade Waldemar Lorentzon låna in detta verk till flera större utställningar men det gick inte ägarna (skulptören Christian Eriksson och fru Ebba) med på.

Konstnär

Waldemar Lorentzon, svensk målare och grafiker. Medlem i Halmstadgruppen. Studerade för Léger i Paris 1924 och målade i en modifierad kubism, senare i en klassicism avbildade idrottsmän, och sjömän. Hans surrealism rör sig mellan marina symboler och kosmiska visioner och uttrycker mer en svärmisk religiositet än talar det undermedvetna själslivets språk. Strandsyner, skuggor, vilsekomna, sökande människor, överjordiska figurer befolkar hans bilder, som fick en starkt religiös prägel sedan han gripits av Oxfordrörelsens budskap 1938.

Läs mer