Lena Cronqvist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Flicka med katt i balja"
Signerad LC och numrerad 3/6. Gjutarstämpel H. Bergman. Utförd 1993-94. Brons. Höjd 26, bredd 40, djup 27 cm.
Proveniens
Galleri Lars Bohman, Stockholm.
Lars Wetterling Collection.
Litteratur
Galleri Lars Bohman (red.), "Lena Cronqvist - Skulpturer", 1995, avbildad på omslag samt helsida sid 69.
Mårten Castenfors mfl. "Lena Cronqvist", Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok, 2003, avbildad helsida s.102.
Övrig information
Lena Cronqvist är alltsedan 1970-talet en av vår tids mest uppmärksammade konstnärer. Med en egenartad konstnärlig säkerhet, stor närhet och sinnlig påtaglighet har hon skildrat sina upplevelser av sin egen barndom, moderskapet och familjen. Barndomen har särskilt varit ett starkt tema som Lena Cronqvist har vridit och vänt på i sina arbeten inom både måleri och skulptur.
På 1990-talet började Lena Cronqvist att på allvar utforska skulpturen som uttrycksform och under det senaste decenniet har hon alltmer framstått som en av samtidens mest intressanta skulptörer. De tidiga skulpturerna, skapade bland annat under vistelser i New York med maken och författaren Göran Tunström, var små till formatet. I inledningsordet till Lena Cronqvists utställningskatalog i Lokstallet i Strömstad år 2000 beskrev Göran Tunström de första ”Flickorna” så här;
”Jag minns dem i motljus, i vår första trånga bostad i New York, de små vaxklumparna. Hur de – som om hon såg med fingrarna – förvandlades till varelser med utseende, karaktär, små fulvackra figurer i begynnelsen av livet, med hela registret av möjliga handlingar i sina gener. Och de log. De ler, de räcker ut tungan, de sätter lillgammalt händerna i höfterna och beter sig överhuvudtaget inte salongsfähigt. De fnissar åt sig själva och oss. Och säkert äger de Namn, fast de för tillfället gömt undan dem, eftersom Namn skulle låsa dem ute från det utopiska land där varje handling – också de grymmaste – är tillåtna, varje grimas en utmaning, både mot världen och det JAG som de (vi) skall dresseras att bära, alldeles snart, när den abrupt tagit slut, Flickans tid. Barnets”.
Under de senaste åren har utvecklingen gått vidare mot allt större bronsskulpturer, fortfarande med samma motivkrets, unga flickor. Men flickorna är annorlunda. De första flickorna var verkligen små, gåtfulla och utstrålade starka uttryck. De tunna flickorna som befolkar Cronqvists universum från1993-94 är trotsiga och självständiga, vanartiga och ibland elaka.
Lena Cronqvist skulpturer återfinns i många offentliga samlingar; ”Hand i hand” är placerad i Rackstadmuseets park i Arvika, ”Flicka i balja” i Trefaldighetsallén i Norre Katts park i Halmstad och ”Flicka som räcker ut tungan utanför Stockholms stads konstkansli. I Karlstad, Lena Cronqvist födelsestad, står ”Två flickor” placerade framför Värmlands museum. ”Flicka i balja” köptes in 2010 av Sven-Harry Karlssons konstmuseum och finns nu till beskådan vid Vasaparken i Stockholm. En sammanhållen grupp om sex skulpturer av Lena Cronqvist, utförda 1998 har tillfälligt fått sin hemvist vid Slussen. Fem av dem står tillsammans på en mobil plattform på Ryssgården vid Stadsmuseet ”Flicka med hopprep” fått en egen placering i informations-lokalen på Stadsgården 8.
Konstnär
Lena Cronqvist är född och uppvuxen i Karlstad. Konstintresset vaknade tidigt och hennes första studier ägde rum i England, vid Bristols Konstskola. Väl hemkommen därifrån upptog hon studier vid Konstfack men hon lämnar efter en tid denna institution för att gå vidare till Konstakademin då hon sökte större utrymme för att kunna utveckla sitt måleri. Just "Måleri" i ordets mer traditionella bemärkelse handlar det om när man synar Lena Cronqvists måleri. Förvisso är hon en konstnär i den stora moderna traditionen med Edvard Munch och Francis Bacon som inspirationskällor men hennes konsthistoriska referenser är många och kärleken till "hantverket" går inte att ta miste på. Lena Cronqvist är en mycket driven "kolorist" och excellerar inte sällan i de mest osannolika färgkombinationer - få har väl lyckats måla så varmt och så kallt på samma gång som Lena Cronqvist. Hennes motivvärld ter sig för många mycket utmanande och alltför privat. Hon använder ofta sig själv som modell - gärna i vardagliga situationer som laddas med skarp psykologisk karaktär. Hennes "madonna-bilder" från 1970-talet är ett bra exempel på detta. Hon vänder också våra blickar bort från det konventionella, inte minst är hennes sätt att porträttera och avbilda flickor spännande. Hos Lena Cronqvist är flickorna fula, elaka och allmänt obehagliga - en mycket stark kontrast till hur flickor vanligtvis framställs och framställts genom konsten. Under senare år har Lena Cronqvist arbetat med att utforska åldrandet med sig själv som modell - hon är en konstnär som ständigt söker nya, mycket mänskliga teman. Hon är även en mycket skicklig skulptör och flera av hennes bronsskulpturer har sålts för ansenliga summor på auktionsmarknaden. Lena Cronqvist har även en fin grafisk produktion, av vilken den s k "Strindbergsmappen" är den mest kända. Till hennes mest kända verk hör bl a "Trolovningen" - en parafras på Jan van Eycks ikonografiskt symboltyngda målning "Arnolfinis Trolovning". Det är konstnären och maken Göran Tunström som är huvudpersonerna och symboliken är minst lika tung men bär helt andra betydelser; hos van Eyck finns en hund = trogen, den är hos Lena Cronqvist ersatt med en katt = går sin egen väg!
Läs mer