Nathalie Djurberg och Hans Berg räknas bland Europas främsta och mest egensinniga konstnärer. Djurberg skapar stop motion-animationer och Hans Berg, musiker och kompositör, tonsätter dem i ett nära samarbete som pågått i ungefär 15 års tid. Videos, rumsliga installationer och skulpturer utgör grunden i konstnärskapet. Relationer mellan människor, djur och naturkrafter är det ständigt pulserande temat i deras värld.
Duons verk innehåller ett stort mått av svart humor och referenser till populärkultur och konsthistoria. Hans Bergs hypnotiska musik förstärker på ett suggestivt vis känslolägen och driver berättelsen framåt. Figurernas utanförskap är tydligt - de utstrålar ofta en ensamhet, har dåligt självförtroende eller en förvrängd självbild, med utseenden eller beteenden som vanligtvis inte är socialt accepterade.
Lidandet, lättjan, ilskan och sorgen – allt är en spegling av konstnären även om händelserna och figurerna inte är självbiografiska. Eftersom berättelserna i stort sett aldrig har någon tydlig början eller något tydligt slut så lämnas historien öppen för tolkning, kanske händer det något i en parallell värld som ändrar videons slut eller tar vid där den förra slutade? Filmerna handlar ofta om att våga möta sina mardrömmar eller rädslor och våga se vad som föds ur detta möte.

Världen är i ständig förvandling i Djurbergs videos, kroppar förlorar sin form och blir till nya i invecklade och groteska förvandlingar. Gränsen mellan djur och människa är flytande – de rör sig i samma världar. Berättartekniken återfinns i de klassiska sagorna. Vid första anblicken tycks filmen följa det traditionella narrativet för att sedan överraska och övergå till något helt oväntat. Figurer som i instinktiva handlingar bejakar och utforskar sin sexualitet och bestialitet.