Alfred Wahlberg räknas i dag som den konstnär som introducerade friluftsmåleriet på bred front i Sverige. Med honom och hans efterföljare utvecklades en speciell landskapsstil påverkad av impressionismen, med svensk touche.
Alfred Wahlberg inledde sin konstnärsbana i brytningstiden mellan Düsseldorfgenerationen och friluftsmåleriets genombrott i Sverige. Efter avslutade akademistudier i Stockholm reste han till Düsseldorf 1857 för studier, hos bland annat Hans Gude. Men redan 1866 for han på nytt till Paris, där han kom att göra sig ett namn, ställde ut och verkade under större delen av sitt liv. Sommarmånaderna tillbringade han dock vanligtvis i Sverige och han deltog regelbundet och återkommande i Konstakademins utställningar i Stockholm.
Alfred Wahlberg uppehöll sig i flera omgångar i trakterna kring Sanary-sur Mer i trakten av Toulon, dels under perioden 1895-1899, men även senare under 1905. Det mesta talar för att den här målningen tillkommit under den första perioden. Hans måleri från den här tiden i Sanary, beskrivs av Johan Christian Janzon i boken om Alfred Wahlberg som ”ursprungligt, klart och friskt” med en ”omedelbarhet”.
Måleriet från Rivieran hör också till det bättre som Alfred Wahlberg åstadkommit. Det är en erfaren konstnär som hållit i penseln och ett måleri som har mognat i sitt uttryck, samtidigt som det är ljust och lätt i sin klang.
Wahlberg är representerad vid Nationalmuseum med flera svenska museer.

(Alfred Wahlberg, J.K. Janzon, Sveriges allmänna konstförenings publikation nr 17, 1909)