"Horisontalkomposition"
Signerad E.O och daterad -30. Gouache på papper, 8,5 x 24,5 cm. Den aktuella kompositionen är en förlaga till ett verk med samma titel i Moderna Museets samlingar.
Proveniens
Yngve och Martha Dillberg, förvärvad direkt från konstnären.
Därefter i arv inom familjen.
Litteratur
”Konst i svenska hem”, vol. 2, upptagen sid. 295 under samling 453: ”Postmästare Yngve Dillberg, Stortorget 14, Ystad", upptagen som "Komposition" 1930.
Viveka Bosson, red. "Halmstadgruppen", 1970, jfr. "Horisontal komposition", avbildad i svartvitt sid. 118.
Viveka Bosson, "Halmstad-Berlin-Paris Målar-resa genom 20-talet", 1984, jfr. illustration sid. 267.
Liljevalchs Konsthall, "Halmstadgruppen 60 år", 1989, jfr. "Horisontalkomposition" i Moderna Museets samlingar, avbildad i svartvitt sid. 124.
Viveka Bosson, "Erik Olson. En sökares vandring", 2001, del II jfr. sid. 27 "Horisontal komposition", 1930 i Moderna Museets samlingar.
Viveka Bosson, "Halmstadgruppen - A force in 20th century Swedish art", 2009, jfr. "Horisontal komposition" i Moderna Museets samlingar, avbildad sid. 47.
Övrig information
Erik Olsons abstrakta måleri är sällsynt och utfördes under en mycket kort period - i huvudsak under år 1930. De första experimenten med icke föreställande konst tillkom några år tidigare då han kom att inspireras av Piet Mondrians "Neoplastik" efter ett besök i dennes ateljé 1927. När han påföljande år ställde ut sina abstrakta målningar blev resultatet nedslående. "Den ende som sålde en tavla var jag, och då ett naturalistiskt landskap som jag slugt nog stuckit in bland abstraktionerna", skrev han hem i juli 1928. Våren 1930 ställde han ut sitt abstrakta måleri på konstnärsgruppen Circle et Carrés första och enda utställning och i juni samma år deltog han i Salon des Surindépendents med nio stycken plangeomteriska målningar. Av dessa nio ställdes de första sju ut på den av Otto G. Carlsund anordnade, mytomspunna Art Concret utställningen på Stockholmsutställningen som öppnade den 19 augusti 1930. Bland de medverkande konstnärerna fanns bland andra Piet Mondrian och Amedée Ozenfant och sammanlagt visades ett drygt hundratal abstrakta verk. Den nyligen bildade, löst sammanfogade konstnärsgruppen Art Concret enades, enligt Carlsunds förord till utställningskatalogen, under mottot absolut purism - neoplasticismen och konstruktivismen sammanslagna. Konsten syftade till att "befria åskådaren från tvånget att begrunda 'motiv'" för att istället låta målningarnas färger och former direkt spela på betraktarnas sinnen. Namnet Art Concret syftade till den konkretiseringsprocess som konstnären genomgår vid överföringen av en tankebild till färg och form. Tankebilden, som skulle vara en nyskapelse, fick inte härma naturen och inte arbeta med djupdimensioner, så kallad nonfigurativ planplastik.
I utställningskatalogen har Carlsund givit de deltagande konstnärerna beteckningar och Erik Olson beskrivs som "neoplastiker". Om utställningen, som i sin samtid väckte minst sagt blandade känslor, verkligen var det konkretistfiasko som eftervärlden dömt den till är omdiskuterat men faktum är att relativt få målningar såldes och när hösten kom var åtminstone Erik Olson trött på teoretiserandet kring konsten. Till gode vännen Egon Östlund skrev han från Åhus i september 1930. "Som helhet var utställningen lyckad även om platsen var alltför trång. Idén med denna utställning blev visserligen nog litet väl komplicerad genom de sju ism-benämningarna, där Carlsund själv faktiskt gjorde många gubbar genom förväxlingar. Tacka för att press och publik då hade svårt att klara begreppen. [...] Det måleriska är huvudsaken och detta har inte med ismriktningar att göra. Jag är trött på dessa gruppindelningar, som snart nog likna etiketterna på ölbuteljer. Icke bli champagnen sämre för att etiketterna faller av! Smaken ger sig nog tillkänna ändå. Låt oss måla med klart huvud och varmt hjärta och låt oss icke tro att vi bli bättre konstnärer därför att vi bli 'kubister'".
Den aktuella kompositionen är en förlaga till en oljemålning med samma titel från samma år som finns i Moderna Museet samlingar i Stockholm.
Mer om Erik Olson
Erik Olson föddes 1901 och växte upp i en enkel sjömansfamilj i Halmstad. Redan i unga år visste han att han ville bli konstnär, 1915 bildar han gruppen Gnistan tillsammans med brodern Axel Olson och kusinen Waldemar Lorentzon. Hans debut sker vid en amatörutställning i Halmstad 1919 då han upptäcks av konstkännaren Egon Östlund som förmedlar kontakt med konstnären Gösta Adrian Nilsson (GAN). Mötet med GAN påverkar honom starkt, då denne stöttar Erik och vidgar hans horisonter mot den europeiska avantgardekonsten. 1924 kommer Erik Olson till Paris där han ingår i Fernand Légers första elevkull på Académie Moderne. Han bosätter sig i Paris mellan 1927 och 1935 och är en bidragande faktor till att föra in surrealismen i Norden. I den franska huvudstaden ställer han ut med den konkretistiska gruppen Cercle et Carré och han deltar i flera av de stora internationella konkretist- och surrealistutställningarna världen över, bl.a. med Mondrian i New York 1964 som enda representant från Skandinavien. 1935 går flytten till Danmark där han blir medlem av en dansk surrealistgrupp i Köpenhamn. 1940 blir hans konst svartlistad av nazisterna och sommaren 1944 flyr Erik Olson det tyskockuperade Danmark och för att bosätta sig i Halmstad, där han ställer ut med Halmstadgruppen, vars medlem han varit sedan 1929. Präglad av surrealismen byggde Erik Olson broar till det undermedvetna, till drömmarnas och visionernas land. Under 1930-talet ser flera av hans mest visionära verk dagens ljus och under 1960- och 70-talen återkommer stråk av surrealism i hans konst i extatiska och erotiska rymdfärder, nyuppfunna mytologiska gestalter och labyrintiska rymder med så kallade "omöjliga perspektiv". 60-talets apokalyptiska orosmoln och flodvågor förvandlas under 70-talet till skimrande ljusmålningar, vilka inspirerades av tidvattnet och rymden i Bretagne. 1971 fick han Prins Eugen-medaljen som delas ut för "framstående konstnärlig gärning". Erik Olson avled 1986.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
