Blomsterstilleben
Signerad Lotte Laserstein. PannÄ 55 x 46 cm.
Lotte Laserstein, föddes i Ostpreussen, hennes far dog redan 1902 och hon vÀxte upp hos sin mor och mormor i nuvarande Gdansk och i Berlin. 1927 avslutade hon sin utbildning pÄ Konstakademien i Berlin och fick omedelbart stora framgÄngar med sitt skickliga portrÀttmÄleri, dÄ speciellt av unga moderna kvinnor i 1920-talets Weimarrepublik. NÀr nazisterna tog över makten 1933 avbröts hennes lovande karriÀr dÄ hon i enlighet med den dÄvarande ideologin kategoriserades som judinna (hennes far- och morförÀldrar var judar men inte hennes egna förÀldrar).
Genom en utstÀllning pÄ Galerie Moderne i Stockholm 1937 öppnades en möjlighet för henne att lÀmna sitt hemland. Hon lÀmnade Berlin 1937 och lyckades samtidigt skeppa över en majoritet av sina konstverk till Stockholm. UtstÀllningen genomfördes och hon kunde stanna kvar pÄ ett tre mÄnaders visum. I Stockholm skaffade hon sig nya vÀnner och nÄgra av dessa hjÀlpte henne att ingÄ ett skenÀktenskap och pÄ den vÀgen fick hon svenskt medborgarskap.
Laserstein försökte bygga upp en ny tillvaro i Stockholm och försörjde sig frÀmst pÄ portrÀttbestÀllningar. Hon hade svÄrt att komma in i nya konstkretsar, dÄ det dÀr var modernismen och det abstrakta mÄleriet som lyftes fram och det var inget som hon anammade. Hon ansökte om att bli medlem i KonstnÀrernas riksorganisation, KRO, men blev vid flera tillfÀllen nekad, vilket var ett personligt nederlag. Hon var inte tillrÀckligt modern.
1952 fick Lotte Laserstein en bestĂ€llning att portrĂ€ttera dĂ„varande landshövdingeparet i Kalmar, Ruben och Helga Wagnsson. Efter utförandet av portrĂ€ttet började hon att pendla mellan Kalmar och Stockholm. Hon fattade tycke för Ăland dĂ€r hon i början av 1950-talet köpte en sommarstuga. 1957 bosatte hon sig permanent i Kalmar. Laserstein fortsatte att mĂ„la portrĂ€tt men Ă€gnade sig Ă€ven Ă„t blomsterstilleben och landskap. PĂ„ utstĂ€llningar i Kalmar stĂ€llde hon ut nya oljor, teckningar, akvareller och pasteller. Hennes ateljĂ© och bostad lĂ„g pĂ„ Norra LĂ„nggatan i Kalmar och dĂ€r hĂ€ngde hennes centrala verk frĂ„n Berlinperioden.
Laserstein fick en klassisk akademisk skolning och i hennes verk Äterfinns ofta referenser till konsthistorien. Men i sin konstnÀrligt expansiva fas under 1920- och 1930-talet,
tog hon i sina Ă€mnesval Ă€ven intryck frĂ„n samtida populĂ€rkultur. Hon influerades av den tidens frigörande mode för kvinnor att bĂ€ra löst sittande klĂ€nningar, att klippa hĂ„ret kort, att klĂ€ sig och markera androgyna drag. Laserstein avbildade gĂ€rna frigjorda kvinnor som utövade sport och satt ensamma pĂ„ cafĂ©. Hennes konst rĂ€knas in i âden nya saklighetenâ och Ă€r pĂ„ samma gĂ„ng traditionellt figurativ och diskret upprorisk. MĂ€nniskan var Lasersteins frĂ€msta motiv och hon mĂ„lade omkring 2000 portrĂ€tt.
1987 uppmÀrksammades Lasersteins mÄleri pÄ tvÄ prestigefyllda gallerier i London som kom att innebÀra början pÄ en internationell ÄterupptÀckt. 2003 fick hon en förnyad uppmÀrksamhet ocksÄ i Tyskland genom en utstÀllning pÄ Museum Ephraim-Palais i Berlin. För den tyska utstÀllningen och dess katalog svarade Anna-Carola Krausse som ocksÄ skrivit sin doktorsavhandling om Lotte Laserstein samt en presentation av hennes liv och verk. "Meine einzige Wirklichkeit" var temat för BerlinutstÀllningen, ett citat frÄn Lotte Laserstein som sÄg konsten som den verklighet hon levde i och för. Senare kom ÄterupptÀckten i Sverige, först i form av en minnesutstÀllning pÄ Kalmar museum 2004, dÀrefter pÄ Judiska Museet och senare i Bror Hjorths hus i Uppsala.
Lotte Laserstein, föddes i Ostpreussen, hennes far dog redan 1902 och hon vÀxte upp hos sin mor och mormor i nuvarande Gdansk och i Berlin. 1927 avslutade hon sin utbildning pÄ Konstakademien i Berlin och fick omedelbart stora framgÄngar med sitt skickliga portrÀttmÄleri, dÄ speciellt av unga moderna kvinnor i 1920-talets Weimarrepublik. NÀr nazisterna tog över makten 1933 avbröts hennes lovande karriÀr dÄ hon i enlighet med den dÄvarande ideologin kategoriserades som judinna (hennes far- och morförÀldrar var judar men inte hennes egna förÀldrar).
Genom en utstÀllning pÄ Galerie Moderne i Stockholm 1937 öppnades en möjlighet för henne att lÀmna sitt hemland. Hon blev sedermera svensk medborgare och stannade i Sverige för gott, först bosatt i Stockholm och senare i Kalmar.
1987 uppmÀrksammades hennes mÄleri pÄ tvÄ prestigefyllda gallerier i London som kom att innebÀra början pÄ en internationell ÄterupptÀckt. 2003 fick hon en förnyad uppmÀrksamhet ocksÄ i Tyskland genom en utstÀllning pÄ Museum Ephraim-Palais i Berlin. För den tyska utstÀllningen och dess katalog svarade Anna-Carola Krausse som ocksÄ skrivit sin doktorsavhandling om Lotte Laserstein samt en presentation av hennes liv och verk. "Meine einzige Wirklichkeit" var temat för BerlinutstÀllningen, ett citat frÄn Lotte Laserstein som sÄg konsten som den verklighet hon levde i och för. Senare kom ÄterupptÀckten i Sverige, först i form av en minnesutstÀllning pÄ Kalmar museum 2004, dÀrefter pÄ Judiska Museet och senare i Bror Hjorths hus i Uppsala.
Enligt lag betalar köparen en konstnÀrsavgift för detta konstverk. Avgiften Àr som högst 5%. Ju högre försÀljningspris desto lÀgre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerÀtt och Kuvasto
Konstverken i denna databas Àr skyddade av upphovsrÀtt och fÄr inte Äterges utan rÀttighetshavarnas tillstÄnd. Konstverken Äterges i denna databas med licens av BildupphovsrÀtt.