"Trädrytmer I"
Signerad Grünewald. Utförd 1943. Pannå 91,5 x 73 cm.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Isaac Grünewald", 1943, kat. nr. 356.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Det sjungande trädet", 1989, kat. nr. 188.
Övrig information
Isaac Grünewald har själv hävdat att han hittade en ny riktning i sitt måleri under 1940-talet och auktionens ”Trädrytmer I” är ett ypperligt exempel på denna sena stil. Han ville inte längre kalla sig kolorist som han gjort tidigare utan menade nu att ”kulöristen hävdar i sin entusiasm, att det är omöjligt att förena de båda grundvärdena färgen och formen, och att formens hemortsrätt i en målning är av underordnad betydelse om inte rent av onödig och skadlig”. Man riskerar att hamna i ”rena abstraktioner med uteslutande av alla igenkänningsmoment”. Kandinsky var ett exempel på en konstnär som Grünewald menade hade ”gått över en sådan gräns”.
Under Grünewalds tidigare expressionistperiod var Kandinsky en respekterad förebild. Då menade den svenska konstnären att färgen var det dominerande elementet för måleriet och att formen var underordnad. Under 1940-talet ville han istället förena färgen med formen. Han ville hitta en stil med hög färgsättning men också med hög ”igenkänningsfaktor”.
Även motiven fick ett nytt fokus under 1940-talet, vilket vi ser i ”Trädrytmer I”. Som han själv har formulerat det så hade han tidigare ”syndat med att bara måla sydländska landskap”. Nu intresserade sig konstnären mer för det svenska landskapet, inspirerad av sin omgivning i Saltsjöbaden dit han på 1930-talet hade flyttat med sin nya fru Märta Grundell.
Mer om Isaac Grünewald
Isaac Grünewald verksam som bildkonstnär och keramiker samt professor vid Konstakademien i Stockholm under åren 1932-42. Grünewald hade en ledande ställning i den svenska moderniströrelsen under 1910-talet och blev dess företrädare i Sveriges samtida konstdebatt. Han var elev vid Konstnärsförbundets skola och vid Henri Matisses öppna akademi i Paris. 1909 debuterade han vid ”De ungas” samlingsutställning med konstnärer som Ture Ander och Arvid Nilsson. Grünewald betraktade sig själv som expressionist då hans fokus låg på konstverkets uttryck. Paul Cézanne var en konstnär som inspirerade honom likaså hans fru och kollega Sigrid Hjertén. Grünewald skildrade det sjudande storstadslivet i överraskande vinklar, ofta i fågelperspektiv, virtuost behandlade i regnbågens klara färger. Hans målningar är tagna ur verkligheten, men inte fångade framför motivet utan ur minnet. Han målade staden och dess virvlande liv, utsikter, parker och interiörer. Med diagonaler och avskärningar byggde han sina kompositioner och underströk växelspelet mellan de varma och de kalla färgerna. Under tiotalet är Grünewald påtagligt påverkad av Matisse. Under tjugotalet förändrades hans stil sedan han återvänt till Paris. Landskapen målades direkt inför motivet, så även en rad av färgstarka blomsterstilleben och nakna modeller. Senare närmade han sig verkligheten än mer, men övergav aldrig helt minnesmåleriet.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
