"Humpe"
Signerad JB. Gjutarstämpel H. Bergman. Brunpatinerad brons, höjd 10,5 cm.
Litteratur
Harald Schiller, "John Bauer - sagotecknaren", SAK, 1935, jfr bild sid 115.
Övrig information
I Bauers konstnärliga sagovärld återfinns redan under sekelskiftet fantasivarelser i skogsmiljö där konstnären skapar sina sagoväsen ur enkla inslag i naturen som exempelvis stenblock och träd. En av de populäraste sagorna i 1912 års årgång av ”Bland tomtar och troll” är Vilhälm Nordins ”Trollsonen som hade solögon och blev skogsman”. Sagan berättar om trollmodern Humpa som med sitt veka sinnelag skiljer sig från de andra trollen i skogen. Hennes rödhårige son, Humpe, är också en särling. Hans ögon är inte röda och svullna som de andra trollens, utan stora och klara ”med solglimt i på köpet”. Tack vare sina solögon kan Humpe senare lämna trollskogens ständiga mörker och ”leva dagens ljusa liv i den fria skogen och fruktas av trollen, men älskas av allt som hör solen till".
Den svenska naturen besjälas genom Bauers konst och framstår som en mytisk urkraft vars gestaltning ändå bär spår av konstnärens samtid i form av de påtagliga influenserna av japonism samt den nordeuropeiska jugendstilen.
Mer om John Bauer
John Bauer föddes 1882 och var en svensk konstnär, främst berömd för sina målningar och illustrationer i de tidiga upplagorna av sagosamlingarna ”Bland tomtar och troll”. Tack vare de magiska bilderna har Bauer med sina prinsessor, troll och jättar haft betydande inflytande över hur vi idag föreställer oss olika väsen och mytomspunna figurer i våra traditionella berättelser och inom nordisk folklore.
Bauer växte upp i Jönköping och stor del av hans konstnärskap kom att inspireras av den småländska, mystiska skogen där troll och andra väsen syns växa fram ur klippblocken. Under studieåren fascinerades han visserligen av det tidiga tyska och italienska måleriet men återvände snart till den svenska sagoskogen. På Konstakademin träffade han sin blivande hustru Esther Ellqvist, som ofta satt modell och var inspirationen till prinsessan Tuvstarr i Bauers verk.
De flesta av Bauers målningar består av akvareller, men det förekom även oljemålningar. Under 1910-talet var Bauer tack vare sina sagomålningar redan en etablerad och folkkär konstnär, när han valde att avsluta sitt uppdrag som sagoillustratör. Hans sista år i livet utforskade han istället andra fantasifulla uttryckssätt som kom att prägla Bauers verk, som till exempel ”De dansande nymferna” och ”Blå Eva”. John Bauers sista stora målning skapades för aulan på Karlskrona flickläroverk år 1917, en oljemålning som föreställer gudinnan Freja där hans hustru Esther satt modell.
Hela familjen Bauer-Ellqvist omkom tragiskt i en båtolycka när ångaren Per Brahe förliste under en höststorm på Vättern den 20 november 1918.
För konditionsrapport kontakta specialist
