Johan Wallin berättar med egna ord:

"Alvar Jansson hade en vindsateljé på Västmannagatan i Stockholm. Vi träffades där några gånger.
En spännande och litet bohemisk miljö. I en hörna vilade en cello mot väggen. ”Fascinerande form” sa Alvar. ”Jag målar ofta av den på litet olika sätt”. Jag såg också en mycket stor cellomålning med violinist och allt. Alvar berättade om det gammaldags ölcaféet längst ner i huset. Ett ställe han frekvent besökte för en spartansk middag. Rågbröd med köttbullar och en pilsner. Stället frekventerades mest av äldre ensamma gentlemän. Alvar behövde en ”modell” för rollen som violinist. Sådan fanns bland herrarna. Alvar prövade först med ”statisk” stråk-arm. Resultatet rätt tråkigt. ”Veva allt du kan” blev instruktionen. Nu uppstod rörelse och energi i målningen. Alvar avled 1991 men målningen fanns kvar och med familjens bistånd fick jag möjlighet att ha med den på galleriet 1995."