Sigrid Hjertén, vävd tapet, gobelängteknik, ca 245 x 125 cm, signerad AA SH 1907 HV.

Vävd tapet, gobelängteknik, ca 245 x 125 cm, signerad AA SH 1907 HV.

(Alma Andreasson-Wenchert, Sigrid Hjertén, Handarbetets vänner.) Stort polykromt landskap med stilleben och hus i förgrunden.

Proveniens

Axel och Lilly Ahlmark, Hagalunds gård, Stjärnhov.
Stockholms auktionsverks kvalitetsauktion lördagen 14 november 1978, katalognummer 268.
Därefter i arv till nuvarande ägare.

Litteratur

Cavalli-Björkman, Görel, Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén : liv och verk, Albert Bonniers, [Stockholm], 2017, s 21-22

Övrig information

År 1885 föds Sigrid Hjertén i Sundsvall, dotter till Svante och Maria Hjertén. Då Sigrid var två och ett halvt år gammal avled hennes mor. Fadern, som var jurist, gifte med tiden om sig med Tora Östberg, och familjen flyttade 1897 till Stockholm. Tora Östberg var syster till arkitekten Ragnar Östberg, som bland mycket annat ritade Stockholms stadshus. Ragnar Östberg och Sigrid Hjertén kom att utveckla en nära relation och när Sigrid antogs som elev på Högre konstindustriella skolan, med textil som huvudämne, så bistod Sigrid arkitektkontoret, som Östberg, drev, med en del beställningar. Cavalli-Björkman skriver i sin bok "Kvinna i avantgardet" följande om denna vävda tapet: "I kulturens arkiv i Lund finns uppgifter om att ingenjör Ahlmark, som samarbetade med Ragnar Östberg vid stadhusbygget i Stockholm, ägde en möbel ritad av Östberg med intarsiamotiv av Sigrid Hjertén. I arkivet finns också en bild av en gobeläng med växtmotiv som Ahlmarks ägde, ritad av Sigrid och vävd 1907."
I kulturens arkiv framgår även att tapeten såldes 1978 på auktion i Stockholm.

Mer om Sigrid Hjertén

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer

För konditionsrapport kontakta specialist