"Harlekin"
Utförd 1928. Duk 130,5 x 85,5 cm.
Utställningar
Konstakademien, Stockholm, "Sigrid Hjertén oljemålningar och gouacher 1911 - 1936", april 1936, kat. nr 143.
Nationalmuseum, Stockholm, 1949.
Liljevalchs konsthall, "Sigrid Hjertén", Stockholm, 17 mars - 28 maj 1995.
Vandringsutställning München, Berlin, Borås, 1999 - 2000, "Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism", kat. nr 59.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - En mästerlig kolorist", 10 februari - 19 augusti, 2018, kat. nr 67.
Litteratur
Carl Palme, "Sigrid Hjertén", 1936, listad s. 38 under år 1928.
Liljevalchs utställningskatalog, 1995, avbildad helsida i färg som nr. 60.
Katarina Borgh Bertorp red. Sigrid Hjertén - Pioneer of Swedish Expressionism", utställningskatalog vandringsutställning München, Berlin, Borås, 1999-2000, kat. nr. 59, avbildad och omskriven.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet, Sigrid Hjertén. Liv och verk", 2017, omskriven sid. 224-225, avbildad s. 226.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - En mästerlig kolorist", 10 februari - 19 augusti, 2018, kat. nr. 67. Avbildad helsida i färg i utställningskatalogen samt omskriven s. 25.
Övrig information
Görel Cavalli-Björkman skriver om Sigrids måleri på 1920-talet och om Harlekin: "Målningarna blir intimare och ger en fördjupad tolkning av verkligheten. Färgens betydelse markeras fortfarande som i målningen Harlekin, ett stilleben där Sigrid draperat ett romb-mönstrat draperi över en stolsrygg och där placerat en docka föreställande Isaac, som lutar sig mot en antik kvinnotorso. Isaac-dockan, liksom en pendang föreställande Sigrid, fanns i hemmet. Dockorna var utförda av konstnärskollegan Marie Vasilieff.
Den konstvärld Sigrid hade mött efter sin återkomst till Paris såg helt annorlunda ut än under läroåren. Det fanns nu en allmän önskan att bryta sig loss från förkrigstidens expressionism och återgå till föreställande konst. Det akademiska måleriets litterära ämnen hade helt övergivits av avantgardet. Under mellankrigstiden återupptäckte man istället den italienska commedia dell'arten. Den blev ett slags alternativ, en modern mytologi med sitt typgalleri av pittoreska karaktärer och masker. Picasso kom mer än någon annan artist att ägna sig åt denna motivkrets. Han hade studerat den neapolitanska gatuteatern och använde dess gestalter i sina kostymer och sin scenografi för Jean Cocteaus uppsättning Parade för Ryska baletten. Harlekinfiguren blev hans alter ego livet igenom och dominerade hans skissböcker från och med 1915-16. Sigrids val av Harlekin- motivet visar att hon var väl införstådd med Commedia dell'artens betydelse i samtiden. Hon knyter an till den med Isaac-dockan och det rutiga draperiet som hon skämtsamt kallar "Kipassoskynket". Dess rombmönster i blått och rött finns traditionellt i Harlekins dräkt. Förutom att målningen på ett allmänt plan refererar till Picasso passar Sigrid på att retas med sin egen Harlekin som ständigt söker tröst vid Venus bröst. Hon hade tidigare målat paret Harlekin och Columbine, kanske som ett porträttpar anspelande på henne själv och Isaac". (Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Sigrid Hjertén - En mästerlig kolorist", sid. 25.)
Mer om Sigrid Hjertén
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
