Det är den färgsprakande kvällshimmelen vid Karlbergskanalens utlopp i Ulvsundasjön, en aprildag 1906, som Erik Tryggelin valt att skildra. Tryggelin har stått på Karlbergssidan precis intill Ekelundsbron. Som alltid har Tryggelin en speciell förmåga att genom ljus och färgsättning skildra miljöerna i sina målningar. Här kan man nästan ana hur tagen konstnären blivit av aftonhimmelens färgexplosion och skådespel. Tydligen hade Tryggelin en förkärlek för just den här platsen. Året innan, 1905, målade han samma vy i vinterskrud med då med en gråmurrig himmel.
Tryggelin brukade nåla upp sin duk under arbetet i det fria. Han arbetade oftast på det viset och klistrade sedan som här upp duken på en pannå.
Erik Tryggelin måste nog räknas som en av våra allra främsta Stockholmsskildrare. Medan intresset för många av hans generationskamrater avtagit under senare år har det varit precis tvärtom för Tryggelin. Hans Stockholmsbilder har under det senaste decenniet vunnit en allt större publik.
Erik Tryggelin hörde till den generation målare i Sverige som utbildade sig och verkade under den brytningstid när konsten bytte kostym, alltså perioden mellan Konstnärsförbundet och modernismens genombrott med 1909 års män. Efter sin utbildning på Konstakademien i Stockholm reste Tryggelin 1911 ner till Paris och studerade vid Académie Colarossi.
Men trots bekantskapen med de nya strömningarna i Paris ställde sig Tryggelin avvisande till det nya måleriet och fortsatte hela sitt liv att måla i en mer realistisk postimpressionistisk tradition. Han håller sig också gärna till det lilla formatet och vi kan kalla honom för intimist.
Framförallt kom han att koncentrera sitt skapande till motiv från Stockholm och Vadstena, platser som han med stor kärlek skildrade under olika årstider.