Kan inte nå servern
Temaauktioner online
Systembolagets Dryckesauktion – december D064
Auktion:
Helsinki Winter Sale F504
Auktion:
Selected Gifts E1128
Auktion:
John Bauer F567
Auktion:
Restaurang Frantzén – Glas E1133
Auktion:
Sculptures Selected F572
Auktion:
Fashion Winter Edition E1050
Auktion:
Swedish Modern Lighting – Winter Edition E1095
Auktion:
Post-War Design F538
Auktion:
630
1522503

Ivan Aguéli

(Sverige, 1869-1917)
Utropspris
400 000 - 500 000 SEK
35 600 - 44 400 EUR
36 700 - 45 900 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Rasmus Sjöbeck
Stockholm
Rasmus Sjöbeck
Assisterande specialist klassisk konst
+46 (0)727 33 24 02
Ivan Aguéli
(Sverige, 1869-1917)

Höstlig Slätt

Duk lagd på pannå 22 x 32 cm

Tilläggslista

Duk lagd på pannå

Utställningar

Nationalmuseum, Stockholm, "John Gustaf Agelii. Med konstnärsnamnet Ivan Aguéli", maj-juni 1939, kat. nr 158.

Valby Kunstforening, Frederiksbergs Rådhus, Danmark, "Aguéliudstillingen", 25 februari-12 mars 1961.

Litteratur

Axel Gauffin, "Ivan Aguéli. Människan - Mystikern - Målaren", del II, SAK, 1941, upptagen i katalogen s. 319 som nr 232, avbildad s. 285.

Övrig information

Efter att under en gotlandsvistelse år 1889 ha bestämt sig för att bli konstnär reste Ivan Aguéli våren 1890 för första gången till Paris. Syftet med resan var att studera måleri och väl på plats sökte Aguéli upp Émile Bernard som undervisade i teorierna bakom den nyligen etablerade stilen syntetism. Denna nya skola inom konsten utvecklades av Bernard och andra konstnärer, bl.a. Paul Gauguin, i Pont-Aven, Bretagne under detta sista decennium av 1800-talet. I korthet handlade det om att man ansåg att konstnären borde göra en syntes av sina synintryck och med fördel måla ur minnet än att göra en direkt avbildning av motivet. Ofta utgjordes resultatet av målningar med stora rena färgytor omgivna av svarta konturer.

I 1890-talets Paris inspirerades Aguéli även av symbolismen, men intresset för österländsk filosofi och religion ledde vidare till studier i orientaliska språk och utomeuropeisk konst. 1894 reste Aguéli till Egypten, dit Bernard flyttat något tidigare. Fascinationen för nordafrikansk kultur och österländsk filosofi stegrades nu ytterligare. Han uppehöll sig först utanför Alexandria samt därefter i Kairo. 1898 konverterade han till Islam och tog sig namnet Abdalhadi, vilket betyder vägledarens tjänare. Under en tioårsperiod målade han nästan inget alls. Istället fördjupade han sig än mer i religion och språk.

Aguélis konstverk präglas av intimitet och lugn och hans konstproduktion domineras av landskapsmåleri. Gunnar Ekelöf menade att det var i just landskapen som konstnären var som mest intim: "I landskapen är han kanske intimast, de må vara hur monumentala som helst. Det förefaller mig som om han i dem kände sig mera fri från den åtrå och den samtida antipati som människan väcker hos honom”.