Lena Cronqvist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Flicka med svan"
Signerad L Cornqvist och daterad 1993. Olja på duk 180,5 x 168 cm.
Proveniens
Bukowski Auktioner, Moderna vårauktionen 515, maj 2000, kat. nr 434.
Övrig information
I början av 1980-talet kommer flickorna in som motiv i Lena Cronqvists bildvärld, men det är främst under åren 1990-1994 som de små flickorna dominerar motiven. Oftast är det inga snälla små flickor som hon återger. De kan visserligen vid första anblicken likna idealbilder av barn. De visar sig dock snart vara nog så skräckinjagande, när de hanterar de olika föremålen som glider ut och in i Cronqvist måleri alltsedan början av 1970-talet. Som ett eko från det förflutna spelas minnen, drömmar och förbjudna tankar upp på hennes stora dukar.
Cronqvist återvänder ständigt till barndomen och det inte helt okomplicerade förhållandet till föräldrar och syskon. Hennes målningar som föreställer små flickor befinner sig långt från Carl Larssons familjeidyll. De andas främlingskap, kluvna känslor och ibland en hänsynslöshet som vi inte brukar förknippa med barndomen. Dukarna är fyllda av barn: flickor som badar, flickor som leker med dockor, flickor som försöker dränka varandra. Allt detta utför de utan att röra en min. Kring 1993 utförde Lena Cronqvist ett antal oförglömliga målningar med flickor i vatten. I auktionens målning ”Flicka med svan” skapas en osäkerhet kring barnets sinnesstämning, ska svanen bli strypt eller få en kyss? Senare fick hennes flickor även en fysisk kropp då hon började skulptera, barnen gestaltades i lera och brons.
Med nyfiken blick utforskar Cronqvists ungar världen utan några vuxna närvarande. Genom den oskyldiga leken formas barnet in i vuxenvärlden, tränas för att hantera sociala situationer och relationer. Det är i psykets gränsområden som Cronqvist med så stor skicklighet rör sig. Hon har i sin konst aldrig undvikit det tabubelagda utan i stället ivrigt utforskat ämnen som sorg, ilska, död och uppgivenhet. Genom sin personliga konst ger hon oss allmängiltiga bilder där vi alla kan spegla oss.
Konstnär
Lena Cronqvist var en av de största svenska konstnärerna i sin generation. Hennes konstnärliga gärning omfattade måleri, skulptur, grafik och illustration. Intresset för bildkonst visade sig tidigt och ledde henne först till studier vid konstskolan i Bristol, England, och därefter till Konstakademien i Stockholm, där hon vidareutvecklade sitt måleri. Under studietiden hämtade hon inspiration från konstnärer som Francis Bacon och Edvard Munch.
Redan under 1960-talet började Cronqvist utforska teman som moderskap, kvinnors frihet och jämställdhet mellan könen. Hon tog även upp frågor om psykisk ohälsa, något som präglade delar av hennes konstnärskap. År 1965 debuterade hon med en separatutställning på Galerie Pierre i Stockholm. Genombrottet kom på 1970-talet med målningar av feministiska förortsmadonnor, där hon bröt upp och omtolkade den klassiska bilden av moderskapet. Ett av hennes mest kända verk från denna period är Trolovningen (1974), en målning föreställande Cronqvist själv tillsammans med maken, författaren Göran Tunström. Verket är en parafras på Jan van Eycks berömda 1400-talsmålning med samma titel och såldes 2016 på Bukowskis för rekordpriset 9,2 miljoner kronor.
Mellan 1990 och 1994 återkom Cronqvist ofta till motivet unga flickor, skildrade i en naivistisk stil men med en mörk underton. Efter Tunströms bortgång år 2000 målade hon flera självporträtt, där kroppen fungerade både som motiv och subjekt. Hennes konst rörde sig kring teman som barndom, kärlek, död och moderskap, ofta grundade i personliga erfarenheter men med en universell dimension. Som kontrast till de psykologiskt laddade motiven målade hon också färgstarka landskap från Bohuslän. I Kosters skärgård mötte Lena Cronqvist konstnären Inge Schiöler och fann i honom en likasinnad i kärleken till det karga landskapet. Landskapsmotiven skulle följa henne genom hela hennes karriär.
Ända fram till slutet förblev Lena Cronqvist en nyskapande konstnär. Trots sviktande syn medverkade hon våren 2024 i den stora retrospektiva utställningen Lena Cronqvist – Sex decennier på Konstakademien i Stockholm.
Cronqvists verk finns representerade på flera av Sveriges främsta museer, däribland Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö konstmuseum och Göteborgs konstmuseum, samt i internationella samlingar.