Marcel Duchamp betraktas idag som en av de mest betydelsefulla konstnärerna under 1900-talet, och hans berömda verk "Fontän" utsågs till förra århundradets mest inflytelserika konstverk. Duchamp betonade idéens betydelse i ett konstverk och var en av pionjärerna för den öppna konsten, där betraktarens eller eftervärldens tolkningar skulle bidra till den kreativa handlingen och därmed till konstverkets betydelse.
År 1961 öppnade Moderna Museet dörrarna till utställningen "Rörelse i konsten", vilken anses ha haft en avgörande betydelse både för konsthistorien och för museet självt. Utställningen marknadsfördes som den första internationella utställningen om rörelse i konsten och skildrade historien om rörelse i konsten från futurismen till samtiden. Under utställningen visades 233 verk av 83 konstnärer från 18 länder, inklusive Marcel Duchamp, Alexander Calder, Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely.
När Marcel Duchamp besökte Stockholm i samband med utställningen kom auktionens verk till:
”En kväll ordnade Moderna Museet en middag för Duchamps. Marcel hade Malou Höjer till bordet och placeringen visade sig vara ett snilledrag; när någon äskade tystnad för att hålla tal var det nästan omöjligt att få de två att avbryta sin konversation. […] Duchamp hade varit på ett strålande humör, skrattat och blossa på en enorm cigarr. Men han hade inte fått någon askopp så han slog av askan på baksidan av en matsedel. Tillslut släckte han också cigarren på matsedeln. Erik Lindegren som satt på Malous andra sida tog upp den sotiga pappersbiten och tittade på den:
- Ett porträtt av Malou! – sade Erik. Och likt! – Gratulerar!
Duchamp skärskådade sitt ”verk” – mais bien sûr! Sedan signerade han matsedeln och gav den till Malou. Jag trodde inte mina ögon.” Utdrag ur: Ulf Linde, ”Marcel Ducamp”, 1986.