Auktionens parglober, som är tillverkade i Uppsala hos den svenska globografiens fader Anders Åkerman (1721-78), består av en jordglob och en himmelsglob i sina originalstativ i senbarock. Med sitt tidiga datum 1759 hör de till de första globerna tillverkade i den Åkermanska verkstaden.
År 1758 bildades i Uppsala "Cosmografiska Sällskapet" som till allmänhetens tjänst skulle utarbeta och tillverka kartor och glober. Man ansåg att de utländska kartorna och globerna som man varit hänvisade till var onödigt dyra, vilket gjorde att de var få förunnade. I tidens merkantilistiska anda skulle kartor och glober börja tillverkas i det egna landet och förhoppningsvis även för export. En annan pådrivande faktor var det stora intresset för naturvetenskaperna vid tidpunkten. Den som ägnade sig åt globografi kom även i kontakt med geografi, kartografi, astronomi och meteorologi. Globerna betraktades som kulturella bildningsfaktorer och det ingick i en ung ädlings kunskapsbank att kunna läsa av en glob. Redan år 1690 gav Åke Claesson Rålamb ut "Adelig Öfnings Fierde Tom: Usus Globorum Det är: Den nytta man hafver af Globerne uthi Astronomien och Geographien", den första svenskspråkiga skrift som avhandlade vetenskapen globografi.
Den som fick uppdraget att tillverka globerna blev Anders Åkerman, verksam vid Uppsala Vetenskapssocietet som gravör. Globerna tillverkades i papier-maché, drogs över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. Stativen till globerna snickrades i Åkermans verkstad efter en mall i rokoko. De målades i engelskt rött för att sedan dekoreras med eleganta beslag i bly som förgylldes.
Under sin verksamhetstid kom Åkerman att ge ut följande globpar; år 1759 med storleken 30 cm i diameter, år 1762 ett par som mätte 11 cm i diameter, en dubbelglob/fickglob år 1762 också den 11 cm i diameter samt ett globpar år 1766 med storleken 59 cm i diameter. På Anders Åkermans tid angavs måtten enligt följande; 2 fots, 1 fot samt 5 tums glob.
År 1778 kom globverkstaden att flyttas från Uppsala till Stockholm i samband med Anders Åkermans död. Till ny globograf och Åkermans efterträdare utnämndes Fredrik Akrel (1748-1804), gravör vid Vetenskapsakademien. Verkstaden kom att, som statlig egendom, ställas under akademiens uppsikt. All verkstadsutrustning och färdiga tryckplåtar till Åkermans samtliga utgåvor av glober kom att ingå. Akrel fortsatte utgivningen av glober bärande Åkermans namn i legenderna men med tillägg av sitt eget. Dock gav Fredrik Akrel ut nya utgåvor av glober med början år 1779, då nya uppgifter tillfördes kartorna efter de stora upptäcktsresorna på 1760- och 70-talen, bland annat upptäckten av Australien.