Greve Otto Wilhelm von Königsmarck föddes år 1639 i Minden, Westfalen. Han fick sin tidiga utbildning i hemmet i Stade. Vid femton års ålder utsågs han till rector illustris vid universitetet i Jena. Han kom till Sverige i samband med Karl X Gustavs begravning 1660 och blev samma år överkammarherre hos Karl XI. von Königsmarck användes de följande åren huvudsakligen i diplomatisk tjänst. År 1665 blev han chef för riksfältherrens (C.G. Wrangel) kavalleriregemente och deltog 1666 i bremiska kriget, skickades 1667 som envoyé till sachsiska hovet och blev senare samma år kurpfazisk generalmajor samt överste och chef för svenska Livregementet till häst. År 1668 gick han i fransk krigstjänst, deltog 1672-74 med ett av honom själv uppsatt regemente i Condés fälttåg, bl.a. i slaget vid Seneffe, och blev sistnämnda år fältmarskalk (d.v.s. generallöjtnant) i fransk tjänst.
Han utnämndes till fältmarskalk och styresman över Pommern 1675, 1679 också över Rügen och Wismar. Hans fleråriga försvar av Pommern mot överlägsna fiender räknas som en stor militär bedrift i svensk historia.
Genom reduktionen led sedan von Königsmarck stora ekonomiska förluster. Han förlorade sina läne- och pantgods och till följd av detta förbittrades han till den grad att han 1685 lämnade Sverige för gott och trädde i krigstjänst. Med konungens tillstånd deltog han i kriget mot turkarna. Samma år övergick han i Venedigs tjänst, där han utnämndes till överbefälhavare för republikens lanttrupper. Korinth och Athen intogs 1687. Under belägringen av Athen träffades Parthenon, som begagnades som krutmagasin av turkarna. von Königsmarck lär ha sörjt djupt då templet sprängdes i luften.
Under belägringen av Negroponte 1688 blev Otto Wilhelm von Königsmarck ett offer för pesten. Han begravdes i Stade i Tyskland. Republiken Venedig reste hans bildstod i marmor utanför arsenalen i Venedig.