Inför Carl Skånbergs målning går tankarna osökt till Ernst Josephsons berömda porträtt av Skånberg i helfigur från 1880 (Göteborgs Konstmuseum). Där framställs Carl Skånberg som en högst modemedveten och självsäker person, precis som Carl Skånberg själv har framställt den unge dandyn i sin lilla målning. Trots uppenbara stilistiska och inte minst formatmässiga skillnader - Ernst Josephsons målning är två meter hög - utgör dessa verk samma andas barn. Troligtvis har Josephson sett Skånbergs lilla målning och kanske fann han då inspiration till hur han skulle framställa den gode vännen i sitt porträtt.

Ernst Josephson och Carl Skånberg hade varit studiekamrater på Konstakademien och vänskapen fortsatte under resten av Skånbergs alltför korta liv. Då den svårt sjuke Carl Skånberg vårdades av en ung doktor Axel Munthe i Paris 1882, besökte Ernst Josephson honom dagligen och när Skånberg gick bort i januari 1883, endast 32 år gammal, skrev Josephson: ”Skånbergs korta saga är slut! Humoristen, målaren och stridsmannen är maskarnas rov! Den levande eldiga själen har skilts från sitt bristfälliga hölje. Snillrike vän, du såg ut som ett barn och passade inte att åldras.”

Carl Skånbergs uppväxt hade varit svår. Han föddes utom äktenskapet i Norrköping 1850. Fadern försvann tidigt och efter att modern flyttat till Stockholm då Carl var liten, togs han om hand av en madam Juhlin i Norrköping. Som följd av en tuberkulos blev han redan som liten pojke puckelryggig. Sjukdomstillståndet, som kallas Potts syndrom efter den engelske kirurgen Percival Pott (1714-1788), medför allvarliga lungfunktionsstörningar som resulterar i en kort livslängd. Carl kunde inte delta i kamraternas lekar och han fick endast en mycket elementär skolundervisning av en kvinnlig tobakshandlare, som vid sidan av sin huvudsyssla också bedrev privat undervisning för några barn.

När Carl Skånberg var 15 år flyttade han till Stockholm. Via en lärlingsplats i en skyltmålarverkstad och kvällsstudier på Slöjdskolan, lyckades han så småningom bli antagen på Konstakademien. Där kom han att bli en centralfigur i en kamratkrets som förutom Ernst Josephson innefattade namn som Hugo Birger och Carl Larsson. Hösten 1874 avslutade Carl Skånberg sina akademistudier för att i början av 1875 i stället resa till Paris. Även i Frankrike blev den socialt begåvade Skånberg medelpunkten i den svenska kamratkretsen.

Under de år som följde befann sig Skånberg växelvis i Frankrike, Holland, Italien och Sverige. Han ställde ut på Världsutställningen i Philadelphia 1876 och på Salongen i Paris 1877, 1878 och 1880. Sin största framgång nådde Carl Skånberg sistnämnda år, då han på Salongen visade målningen ”Hamnen i Dordrecht”. Detta verk visades därefter på den stora skandinaviska utställningen i Göteborg 1881, då det köptes av Pontus Fürstenberg. Även om Carl Skånberg under sin levnad nådde framgång med denna typ av Salongsanpassade ateljémålningar, så anses i dag hans mer skissartade målningar i litet format, präglade av en friare kolorit och en mer förenklad återgivning, utgöra konstnärens främsta verk. Ett exempel på detta ser vi i auktionens målning.