I den aktuella målningen avbildar Hilma af Klint ett lag sotarpojkar gåendes på Stigbergsgatan på Söder i Stockholm. Det är ett akademiarbete från tiden efter examen från Kungliga Konstakademien 1888. Tillsammans med några kvinnliga kollegor delade Hilma af Klint ateljé i det sk Ateljéhuset på Hamngatan 5 vid Kungsträdgården i Stockholm. På de övre våningarna i huset fanns arbetsrum och bostäder för elever som avslutat sina studier. Det var dåtidens kulturella mittpunkt med Blanchs Café och Konstsalong på bottenplanet.

Historikern Dick Harrisson har beskrivit "sotarpojkarnas" öde i en artikel i Svenska Dagbladet 2017: "Sotpojkar och sotgossar nämns i svenska källor redan i början av 1700-talet, och ännu i slutet av 1800-talet var de vanligt förekommande. De fick löjligt låg lön: kost, logi, arbetskläder och en summa pengar som inte ens garanterade att de kunde äta sig mätta. Enligt lagen skulle visserligen lärlingar i hantverksyrken vara minst 14 år gamla, men inom sotarbranschen ignorerade man paragrafen. Till saken hör också att många sotgossar inte arbetade frivilligt. Ofta hämtade sotarna arbetskraft från barnhem och gjorde fosterbarn till medarbetare."

Hilma af Klint var en pionjär på många plan. Hennes konstnärliga gärning startar i det klassiska måleriet och hon tillhörde en av de första generationer kvinnor som utbildades vid Kungliga Konstakademin i Stockholm. Fram till 40-årsåldern målar hon främst porträtt och landskap, botaniska studier och beställningsuppdrag.

Utan någon progressiv övergång, slår hon sedan över från ett traditionsenligt måleri till att skapa abstrakt konst på ett absolut fritt och okonventionellt sätt. Långt efter sin död blir Hilma af Klint internationellt uppmärksammad och hyllad som en tidig föregångare för den abstrakta konsten. Från att ha varit praktiskt taget okänd likställs hon nu med de största moderna målarna och hennes abstrakta verk anses banbrytande. Hon har ritat om kartan för den tidiga abstrakta konsten, både i Sverige och internationellt.