Richard Berghs porträtt av Gustaf Fröding från 1909 (idag i Bonniers porträttsamling) är ett av den svenska konsthistoriens mest berömda författarporträtt. Karin Sidén skriver om detta i ”Richard Bergh. Ett konstnärskall”, 2002:

”I bevarade brev, men också i artikelform, har Richard Bergh beskrivit sitt mödosamma, och tidvis svårartade arbete med att avporträttera den då psykiskt sjuke skalden Gustaf Fröding. Idén till porträttet kom ursprungligen från Frödings äldsta syster Cecilia, som Richard Bergh hade träffat år 1904. […] På hospitalet i Uppsala fascinerades Richard Bergh av Frödings säregna utseende, hans djupa själslidande och ’blåhvita, fjärrsynta blick’ […] Några år senare, 1906, återupptog Richard Bergh tanken på ett porträtt av Fröding, som då var intagen på Svenonii sjukhem i Stockholm. […] Färgskalan som valdes för den slutgiltiga målningen i Bonniers porträttsamling på Nedre Manilla blev den ’gråa enahanda, i hvilket grubblaren Fröding lefde’ ”.