Carl Kylberg, "Blommor och frukter".

"Blommor och frukter"

Signerad Carl Kylberg. Utförd omkring 1938. Duk 52,5 x 70 cm.

Proveniens

Dr Sven Falk, Valla.
Pensionskamrer Gunnar Samuelson, Stockholm.
Inköpt via Blasius Konsthandel, Stockholm.
Privatsamling, Stockholm.

Utställningar

Svensk-Franska konstgalleriet, Stockholm, ”Carl Kylberg – separatutställning”, april 1940.
Musée National d'Art Moderne, Paris, "Carl Kylberg", oktober - november 1951, kat. nr 46.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Carl Kylberg minnesutställning", 1954, kat. nr 123.
Palais des Beaux-Arts, Brussel, 1952.
Paderborn, Tyskland, ”Carl Kylberg 1878-1952”, november 1966 i samarbete med Svensk-Franska Konstgalleriet, kat. nr 22.
Stadsmuseet i Eindhoven 1967, kat. nr 22.

Litteratur

Brita Knyphausen, "Carl Kylberg - Färg och idé", 1964, kat. nr 217, s. 254.

Övrig information

Genom hela sin konstnärliga gärning återkom Carl Kylberg till stilleben, eller Nature morts som han tycks ha föredragit att kalla dem. Det tidigaste som nämns i Brita Knyphausens förteckning över konstnärens verk är daterat 1903; det senaste 1951, det vill säga året före konstnärens död. Vanligtvis består Kylbergs stilleben av uppställningar av vaser, krukor eller andra kärl, ensamma eller tillsammans med enstaka frukter eller blommor. Varje objekt är tydligt åtskilt och präglas av en nästan asketisk enkelhet. Det råder en sorts självklarhet över motivet, en färgens självklarhet, där ingenting saknas och inget är överflödigt.

Mer om Carl Kylberg

Carl Kylberg, född år 1878 och död år 1952, anses vara en av portalgestalterna i den svenska 1900-tals konsten. Han var elev vid arkitekturavdelningen på Berlins högskola och sedan elev för Carl Wilhelmson 1889 på Valands målarskola i Göteborg.

Kylberg slog igenom sent, debuterade som målare 1919 med Februarigruppen på Liljevalchs. Han blev känd för en större allmänhet först vid 50 års ålder, men fortsatte livet ut att vara omstridd som konstnär. Han hade en ständig konstnärlig antagonist i Isaac Grünewald och samma år som nazisterna i Tyskland satte in den avgörande stöten mot Entartete Kunst och i stort sett hela modernismen stoppade regeringen ett köp av målningen "Uppbrottet" för Nationalmuseum i Stockholm. Carl Kylberg sökte i sitt måleri uttryck för det själsliga, det universella och allmänmänskliga. Detta ”sökande” frammanade även en stark känsla av tidlöshet i hans målningar. Att Kylberg enträget sökte uttrycka detta är klart då han var upptagen av filosofiska och religiösa tankegångar kring människans existens, hennes liv och vandring här på jorden. I sina dagböcker kommenterar han löpande sitt måleri och där kan man finna nyckeln som belyser hans djuptänkande konstnärskap. För den unge Kylberg blev religionen först en begränsning, och via ett stipendium kunde han resa till Berlin där han stimulerades av den intellektuella miljön och kunde läsa litteratur som annars var strängt förbjuden i hans hem där religionen alltid var närvarande.

Senare i livet skulle Kylberg åter finna en väg tillbaka till religionen och i flera av hans målningar utgör det religiösa ett centralt motiv. Kylberg ansåg konstnären vara en visionär, som med kreativitet tolkar samtidens symboler och synliggör dem för andra.

Läs mer

För konditionsrapport kontakta specialist