Legenden säger att Alma Pihl (1888-1976) fann inspirationen till sina legendariska snöflingesmycken en kall vinterdag i S:t Petersburg när hon arbetade i sin ateljé hos Fabergé, på fönsterrutorna bevittnade hon hur snökristaller formade intrikata mönster och plötsligt hade hon hittat det motiv hon sökte. Carl Fabergé hade precis fått i uppdrag av Emanuel Nobel att skapa ett större antal mindre och inte alltför dyrbara smycken som Nobel kunde använda som gåvor till gäster vid sina affärsmiddagar. Alma Pihls små vinterinspirerade mästerverk i form av broscher och hängen blev så tilltalande och anslående att även tsaren bad om hennes hjälp när han beställde 1913 års påskägg till sin familj. Resultatet blev ett av Fabergés vackraste påskägg, det så kallade Vinterägget, och även året därpå fick Alma Pihl i uppdrag av tsaren att formge den årliga påskpresenten. Även detta mästerliga konstverk, det så kallade mosaikägget, är ett av Fabergés mest kända föremål. Det färgstarka ägget är en nästan överväldigande charmig blandning med sitt folkliga motiv och den lyxiga hantverksprecision som frambringat det blott drygt 10 cm höga ädelstensägget. Idéen till motivet, hårt stiliserade blommor i olika färger, hittade Alma Pihl när hon bevittnade sin svärmor som sin vana trogen en kväll ägnade sig åt korsstyngsbroderi, precis som de flesta kvinnor vid denna tid. Efter den ryska revolutionen bosatte sig Alma Pihl i Finland och var verksam som småskolefröken, mycket sällan talade hon om sitt tidigare liv som formgivare hos Fabergé.