Jan Davidsz. de Heem, samtida kopia

Bukowskis are grateful to Fred G Meijer for confirming the attribution based on photographs.

Stillebenmåleriet och de så kallade ”pronkstillevens” utvecklades på 1640-talet i Antwerpen spred sig snabbt till Holland. Stilen kännetecknas av extravagans och överdåd. Med briljant noggrannhet återgavs kompositioner av blommor i alla dess former, europeiska och tropiska frukter, humrar och ostron, fjärilar och nattfjärilar, sten och metall, sniglar och snäckskal. I tolkningar av 1600-talets stilleben ses ostron och frukter som symboler för fruktbarhet, medan sädesax och fjärilar representerade evigt liv och återuppståndelse. Vattendroppar eller insekter gav ett intryck av omedelbarhet. Genom att inkorporera symboler i kompositionen kunde ett budskap och moral förmedlas. En giftig orm under strån av gräs utgör ett dolt hot, ett kranium minner om livets förgänglighet, krus i guld och silver visar på fåfängligheten i överklassens jordiska ägodelar, likaså de dyrbara faten i porslin importerade från Kina. Frälsningen illustreras allegoriskt som en kalk bland blommor och döden som ett krucifix i en krans. Målningarna med arrangerade dukningar av utvalda delikatesser fungerade som religiösa påminnelser om att undvika frosseri, men de visade också på konstnärens enastående skicklighet i att avbilda dessa vackra och unika kompositioner.